Fortsätt till huvudinnehåll

Från min utsiktspunkt på Krukan





Snön faller i mjuka flingor då förmiddagsfriden bryts av buller i trappan. En yngre kvinna rusar upp och stannar några minuter. Hon bär en ryggsäck och ett stativ i handen. Fler ledtrådar får ni inte nu men innan jag avslöjar mer ska jag avhandla andra viktiga saker.
                                           
 *
 Sverige vinner bandy-VM efter en sagolik upphämtning som hämtad ur gamla Rekord-Magasinet. Hörnvarianten som gav 4-3 borde bli klassisk. Men något kärvar i bandyvärlden. En publiksiffra på under 3 000 i erkänt bandytokiga Sandviken går inte att förklara. Jag är inte säker på att nya bandyhallar är lösningen på sportens publikproblem.
                                            *
Ett annat spel med klubba och boll som jag ägnade några söndagstimmar åt. Dubai Desert Classics med kung Henrik i ledarboll. Jag tror det var på 16:e hålet jag insåg att Sergio Garcia skulle vinna. Så långt har det alltså gått att sex månader efter Stensons Open-vinst sitter man och gäspar över en andraplats i en annan penningstark turnering. Aptiten växer medan man äter.
                                            *
Per Olsson räddar en nyhetsfattig måndag i Corren med den fantastiska historien om de 15 radhus som är färdigställda på Vimans terrass. Ägaren sålde bolaget och byggjobbarna blev utan lön. Tingsrätten har svårigheter att hitta en företrädare för bolaget för att kunna sätta det i konkurs. Först då träder den statliga lönegarantin in och de anställda kan få betalt. Hur oseriös är branschen?                                                                         

                      *                            
Hur var det nu med tjejen med ryggsäcken? Det var en fotograf som på uppdrag av en mäklare fotograferade en grannlägenhet. Snart får vi bilderna en annons typ ”Fantastisk penthousevåning på 81 kvm med utsikt över Kungsvägens brusande trafik och närbutiken Frendo.” Så nära storstadspuls du kan komma i Mjölby.

Områdets inofficiella bookmaker (jag) är beredd att ta emot insatserna. Slutar budgivningen på under eller över en miljon?

Vi återkommer senare med resultatet. Kom inte och säg att vi inte lever i en spännande värld.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.