Fortsätt till huvudinnehåll

Vart tog återvinningsstationen vägen?




Ingen bra placering?
Minns ni återvinningsstationen för glas, tidningar, plast- och pappersförpackningar som i många år fanns i korsningen Skogsvägen-Edlundsgatan? Har försökt forska i hur det går att få till en ny i trakten men det verkar som ärendet hamnat i något slags dödläge mellan FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) och Mjölby kommuns byggnadsnämnd.

Innan jag går vidare i predikotexten ska jag göra en kort rekapitulation. Byggnadsnämnden upphävde det tillfälliga (?) bygglovet förra året sedan grannarna förståeligt nog klagat på buller och trafikproblem. FTI överklagade beslutet till Länsstyrelsen men myndigheten gick på kommunens linje och 7 december 2016 var återvinningens saga all.

FTI accepterade Länsstyrelsens beslut och såg sig om efter en ny placering. Blickarna föll på Vifolkavallen. Sedan hände ingenting och jag skrev till regionchefen Magnus Sandström i Växjö i somras och för ett par veckor sedan fick jag svar. Jag återger det in extenso:

”Det går inte så bra. Vi hade ju ett förslag på Vifolkavallsvägen, men fick inte gå vidare med det för kommunen, som istället hänvisade oss till Albacksvägen (se bifogad bild)
Jag fick svar från den hos oss, som ansvarar för byggnationer att det skulle bli väldigt dyrt att bygga en ÅVS här, då vi skulle behöva schakta ur ganska ordentligt mm. Har dock önskat en kalkyl på det, som jag kan skicka till vår ledning för ett ställningstagande.
Det har jag inte fått och har helt enkelt glömt bort att ”jaga på” det. ”
Får se till att göra det nu.”

Som jag förstått handlar det om grusplanen som tidigare använts som träningsplan. Sandström skriver inte om kommunens motivering och i tisdags skickade jag ett mejl till byggnadskontoret och frågade varför FTI:s förslag inte är godtagbart. Jag har inte fått svar.

Sannolikheten för att vi i östra delen av stan i fortsättningen slipper att åka till Eldslösa, Ringvägen eller Hulje för att göra oss av med avfallet? Jag uppskattar det till 60 procent när dimmorna skingrats och krutröken lagt sig. En ryggmärgskänsla jag skaffat mig efter många år som kommunreporter. Kommunalt beslutsfattande går inte fort.

Om den annalkande hösten inte är alltför hård mot en åldrande kropp lovar er lokala nyhetsbyrå att återkomma i ämnet.

 
Fungerar bättre på Albacksvägen?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och