Fortsätt till huvudinnehåll

Not in my backyard


 
Det är i denna del av Hogstad som den nya detaljplanen avser.
Första gången jag stötte på uttrycket var i början av 2000-talet när diskussionen om nya bostäder i Mantorp var som hetast. Efterfrågan på främst villatomter var stor och på kommunkontoret fick tjänstemännen i uppdrag att hitta möjligheter till förtätning. Alla förslag fick kritik från grannarna och överklagandena var många, vilket fick dåvarande kommunalrådet Jörgen Oskarsson att utbrista ”alla vill att Mantorp ska växa men ingen vill ha nya grannar”. Detta var innan många nya villatomter möjliggjordes genom att markområdet Östra Olofstorp köptes in och exploaterades.

Och nu är det dags igen. En ny detaljplan ska antas för sydöstra delen av Hogstad som ska bebyggas med 28 bostäder varav tolv villor. Protesterna har varit många även här och planen har reviderats under resans gång. Flera Hogstadbor som Corren pratat med aviserar överklaganden redan nu innan planen har antagits av kommunfullmäktige.

Samma visa var det när gräsytan mellan Kungshögaskolan och Ryttarhagsleden skulle bebyggas för cirka tio år sedan. Grannarna överklagade ända upp i högsta instans och ett formellt fel i kommunens handläggning gjorde att hela processen fick tas i repris. Idag finns ett 20-tal vita villor med skolans parkeringsplats som närmaste granne.
 
Tillkomna under protest.
Det enda byggprojekt i Mjölby som omfamnats av alla är väl Svartå strand höll jag på att skriva, men så drar jag mig till minnes den hätska striden om rivningen av Bemab-huset i kv Rosenkammaren för några år sedan. Då gör jag ett försök med Sörbyområdet där åtminstone undertecknad inte känner till något överklagande.
Varför vi så rädda för förändringar i vår närmiljö? Vi vet vad vi har men vet inte vad vi får, synes mig som en väl enkel förklaring. Kompromissviljan är minimal.

                                            *
Över till en annan sak. Det händer positiva ting i Mjölby just nu. MAI är klart för div III och Mjölby Hockey går som tåget i hockeytvåan. Ett vackert konstverk är invigt i korsningen Järnvägsgatan-Smålandsvägen. Stadshotellet har öppnat lunchservering igen och får massor av beröm.

Nu verkar det röra på sig i Galleria Kvarnen också. Rykten gör gällande att livsmedelskedjan Östenssons har planer på att flytta in på den yta Willys lämnade efter sig. Däremot lämnar Jysk gallerian för att flytta till ett nybygge granne med Lidl.

Jag får travestera Mark Twain. Rykten om handelns död i Mjölby är betydligt överdrivet. Här bor många människor vars kulor bränner i fickorna.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...