Med Jacob vid tangentbordet

F olkunga pastorats dikeskörning med Mat i Folkungabygd AB blev en dyrbar historia för leverantörer och skattebetalare. Det framgår av den konkursbouppteckning som konkursförvaltaren Leif Norberg levererat till Linköpings tingsrätt. Tillgångarna uppgår till 103.272:90 varav ca 28. 000 kr i kontanter och 35.000 kr i kundfordringar. De totala skulderna är 754.267 kr. Bristen i boet är betydande 650.994 kr . Skatteskulderna är 32.073 kr och leverantörsskulderna 338.170 kr. Löneskulderna på 384.024 kr täcks av den statliga lönegarantin. Bland fordringsägarna är Kyrkans holdingbolag i Folkungabygden AB störst med 290.930 kr. Egirs AB har fordringar på 11.964 kr och Mjölby Kraftnät 8.054 kr. Mjölby kommun har krav på några hundralappar. ”Viss utdelning torde kunna ske till oprioriterade fordringsägare beroende på utfallet av försäljningen av rörelsen/inventarierna, skriver konkursförvaltaren i rapporten. Frågan är väl om pastoratet går vidare med planerna på företagande

K änner ni Mjölbybor till den konsthall som finns under Kungsvägen i höjd med Dackeplan? Där kan ni njuta av samtidskonst i form av ca 30 meter graffitimålningar. Tillkomsten av denna ”hall” har sina poänger men då måste jag backa några decennier. Kanske jag inte har alla årtal rätt men i stora drag ser historieskrivningen ut så här: Många svåra olyckor varav flera med dödlig utgång inträffade när främst pensionärer från Kungshögahemmet passerade på den livligt trafikerade Kungsvägen. Vi bygger en gångtunnel, blev politikernas beslut någon gång på 1990-talet. Intentionerna var goda men resultatet blev inte det beräknade. Pensionärerna ville inte gå ner i den mörka, ogästvänliga tunneln och gångtrafiken skördade fler offer. Kommunen tog ett nytt beslut någon gång på 1990-talet och byggde en väl upplyst, signalreglerat övergångsställe och olyckorna försvann. Kvar fanns en gångtunnel som ingen använde. En ung försigkommen konstnär , som idag gör karriär i res

  Anders Nilsson minns tiden i Väderstad. V em minns att Slättas lirare hade ett damfotbollslag i högsta serien på 1980-talet? Anders ”Putte” Nilsson minns för han var lagets tränare under dessa roliga år. Hur hamnade då denne genuine Vadstenakille som tränare för ett allsvenskt damlag i grannkommunen? Det var som ofta i livet en slumpens skörd. ”Jag jobbade på Vadstena Pumpar och arbetskamraten Jane Andersson (Wennberg) tjatade att jag skulle träna henne och hennes lagkamrater i Väderstad. Hon var envis till tusen och jag gick med på att träffa klubbledningen. Och jag blev fast.” Vi träffas på Centralkonditoriet i Väderstad. Många gäster flockas framför den välfyllda bröddisken trots den tidiga timmen. Anders halar fram ett tidningsurklipp ur Corren. ”Väderstads tränare har aldrig sett damfotboll ” lyder rubriken. Anders hade ingen tränarbakgrund men en gedigen erfarenhet som spelare (se fotnot) och han trivdes snart med uppgiften även om det sportsliga resu

J ag ler igenkännande när jag läser referaten från rättegången mot Daniel Kindberg. Han inledde fredagens förhandlingar med ett 45 minuter långt anförande där han jämför upplevelsen att sitta anhållen misstänkt för ekonomisk brottslighet med allvarliga situationer i hans före detta liv som militär i utlandstjänst. Detta är ett vanligt knep när verbala manschettbrottslingar hamnar inför rätta. Att försöka lägga fokus på något annan än rättegångens huvudfråga – de falska fakturorna. Sådant prat gör sig bra i tidningen och naturligtvis vinner Kindberg sympatier när han berättar om sin oro för barnen. Sådana bekymmer kan varje förälder identifiera sig med. Jag har bevakat åtskilliga rättegångar och jag har aldrig hört en rånåtalad 20-åring i jeans inleda med ett 45 minuter långt tal men den före detta militären och direktören spelar naturligtvis på samma sociala planhalva som juristerna i salen. Han pressar bollhållaren/åklagaren omgående. En och annan oerfaren nämndeman p

S prängningen på Järdalagatan i Linköping har gjort avtryck i Mjölbys kommunpolitik. Moderaterna har skrivit en interpellation med den något provokativa rubriken ”När smäller det i Mjölby?” Interpellationen har hittills inte fått någon uppmärksamhet i gammelmedia. ”Vi har alla gjorts medvetna om ökningen av kriminellt våld de senaste åren. Främst är det i storstäderna som rivaliteten mellan de kriminella gängen resulterat i allt grövre våldshandlingar. Sprängdådet i Linköping visar att här i vår närhet finns personer som är kapabla till handlingar som ger effekter långt utöver individuella uppgörelser inom gruppen”, skriver Moderaternas gruppledare Lars-Åke Pettersson. ”I lilla lugna Mjölby räknar vi förstås inte med att vara huvudmål för proportionslöst våld mellan kriminella. Det är heller ingen mening med att piska upp någon överdriven hotbild även om vi är väl medvetna om att det pågår en relativt utbredd droganvändning och antagligen försäljning av droger i kommunen.