Ett välkänt knep

Jag ler igenkännande när jag läser referaten från rättegången mot Daniel Kindberg. Han inledde fredagens förhandlingar med ett 45 minuter långt anförande där han jämför upplevelsen att sitta anhållen misstänkt för ekonomisk brottslighet med allvarliga situationer i hans före detta liv som militär i utlandstjänst.

Detta är ett vanligt knep när verbala manschettbrottslingar hamnar inför rätta. Att försöka lägga fokus på något annan än rättegångens huvudfråga – de falska fakturorna. Sådant prat gör sig bra i tidningen och naturligtvis vinner Kindberg sympatier när han berättar om sin oro för barnen. Sådana bekymmer kan varje förälder identifiera sig med.

Jag har bevakat åtskilliga rättegångar och jag har aldrig hört en rånåtalad 20-åring i jeans inleda med ett 45 minuter långt tal men den före detta militären och direktören spelar naturligtvis på samma sociala planhalva som juristerna i salen. Han pressar bollhållaren/åklagaren omgående.

En och annan oerfaren nämndeman påverkas kanske men den juridiskt utbildade domaren påverkas inte utan kommer att fokusera på huvudfrågan. Det är utredningen i dess helhet och svaren under rättegången som avgör om den kontroversiella fotbollsledaren får skaka galler eller inte.

Hur går det? Jag tror Kindberg och hans medåtalade blir dömda och det gör jag med vetskapen att en svensk åklagare är iförd hängslen och livrem och väcker inte åtal om han inte är säker på en fällande dom. Statistik alltså.

Daniel Kindberg är en spännande person – militär, affärsman och idrottsledare - och jag förstår det mediala intresset för rättegången. Så här skriver svensk sportjournalistiks nestor Åke Stolt i nättidningen Idrottens Affärer.

”Tveklöst var Daniel Kindberg för stark och enväldig också för sitt eget bästa. Han styrde och ställde så där som de gamla patriarkerna gjorde i många allsvenska klubbar för femtio år sedan. De hade klubben ”på fickan”, men löpte inte så stor risk eftersom de då inte hade några pengar att leka med.”

Jag förmodar att Åke har Eric Persson i Malmö och Nalle Halldén i Norrköping i tankarna.