Fortsätt till huvudinnehåll

”Liderlighet och lättja hava gott kvarter i Mjölby”


Lars Guths teckning täckte större delen av ettan.


Mjölby stad fyller som bekant 100 år i år. En vänlig granne dök upp häromdagen och lånade mig Correspondentens bilaga när stan fyllde 50 år 1970. En välmatad bilaga på 16 sidor i det gamla, stora formatet fylld av reportage, bilder och annonser.

Författare och fotografer var Bror Lindvall, Jan Hylander, Christer Elderud och Gull-Britt Ericsson och de tre senare kom jag att kampera ihop med på samma redaktion (Kanikegården) under större delen av 1980-talet. Den stora omslagsteckningen gjordes av tecknaren Lars Guth som jag också lärde känna på 80-talet

Reportagen handlade om den stora ombyggnaden av centrum, tillverkningsindustrin och att småbutikerna klarar sig hyfsat under de senaste åren. Tidningen gjorde en enkät bland ungdomar och Ola Hellman, som jag var granne med på Eldslösa på senare år, klagade över att brottarna var inhysta i en liten källarlokal och den lovande tennisspelaren Tomas Wågbrant intervjuades också. Bland övriga intervjuade ungdomar förekom klagomål över bristen på nöjeslokaler vilket varit ett genomgående tema även under den andra halvan av seklet. Kommunalrådet Bengt Tägström intervjuades om bygget av det nya centrum.

De största förändringarna ser man på företagarsidan. BT har en halvsidesannons men en majoritet av de övriga företagen är borta idag. Uhlins herr (idag Metz) visade sina medarbetare på bild och där känner jag igen Bertil Wettergren, Karl-Axel Johansson och Bengt-Olof Pettersson. Wighs färg är en annan butik jag känner igen.

Arrangörerna av Broarnas dag utlovade besök av Pekka Langer och en stor annons på förstasidan bjöd in till jubileumsfirande i hembygdsparken fredagen den 26 juni där landshövdingen Per Eckerberg höll tal.

Men den rubrik som fångade mitt öga var denna tvåspaltare: ”Liderlighet och lättja hava gott kvarter i Mjölby” . Fast det var inget som förekom 1970 utan var ett refererat av en tjänsteskrivelse från en hög ämbetsman till en annan 1816. Starka drycker var även då ett problem och vid samma tillfälle konstateras att lönnkrogar funnos i mängd. Dess besökare såg stygga ut. Ämbetsmannen uppmanade polisanstalten till skärpning.

1970 inleddes en ny epok i Mjölbys historia. Året efter genomfördes den stora kommunreformen och Vifolka, Folkunga, Skänninge och delar av Bobergs kommun hamnade under samma hatt som Mjölby stad. Det var en reform som kanske inte till fullo uppskattades av Skänningeborna?
                                                                                                                                                                                                                                                     
Enkät bland unga Mjölbybor.
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                              

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...
Skicka en kommentar
Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...
Skicka en kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer