Fortsätt till huvudinnehåll

Ombytliga Motalamoderater

 

Foto: MIA KARLSVÄRD. En glad kväll på Dunteberget. Blir det fler?

Två tvister har dominerat i det lokala nyhetsflödet de senaste veckorna. Jag tänker på Boxholms kommuns köp av mejerifastigheten och Piraternas hyrestvist med Motala kommun om Dunteberget.

I det första fallet verkar tvisten har kommit närmare en lösning om man ska tro dagens Corren (fredag) där kommunchefen Göran Lundström uttalat att parterna är överens och att nycklarna till fastigheten levereras under dagen. Endast smärre detaljer återstår i avtalet enligt kommunchefen.

Hoppas att det stämmer för går tvisten till domstol är det bara advokater som tjänar på det för de vet hur man saltar en faktura. Varken Arla eller kommunen har något att vinna på en långvarig process.

                             Låsta positioner

För parterna på Dunteberget verkar det vara låsta positioner. Kommunen viker inte från kravet på 300 000 kr om året enligt uttalanden från kommunstyrelsens nya ordförande Annelie Almérus och det har inte klubben råd med.

Men Motalamoderaterna har ändrat sig förr. För exakt tio år sedan ansökte Piraterna om ett lån på en miljon kr. Då kommenterade kommunstyrelsens dåvarande ordförande Eva Isaksson Ribers (M) Piraternas låneansökan i Corren.(Hon är bortgången idag).

”Vi har gott om likvida medel och att det vore förskräckligt om ett elitlag skulle försvinna på grund av en tillfällig likviditetssvacka”.

Jag erkänner att jag hajade till inför hennes uttalande. Jag har skrivit om kommunalpolitik i västra länsdelen i 30 år och har aldrig tidigare hört någon ledande politiker oavsett partifärg erkänna att kommunen har gott om pengar. Om Piraterna har gjort några amorteringar på det lånet är mig obekant. Något för MVT att gräva i?

Mitt tips är att parterna inte kommer överens och då är risken stor att sista speedwaymatchen körts på Duntis.

 

 

 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...