Fortsätt till huvudinnehåll

Idrottsmän i olika åldrar

 

Höstutflykten till Ekerum blev något annorlunda. Vältränade ungdomar fick trängas med de vanliga gubbgängen som avslutade golfsäsongen. Helt plötsligt vimlade P 17-landslaget (fotboll) omkring i sina blågula overaller tillsammans med svenska och danska golfproffs som förberedde sig inför SM i matchspel med Landeryds Gabbe Axell som en av deltagarna).

Alla gäster, gamla såväl som unga, har en sak gemensamt. De har samtliga näsan begravd i den smarta telefonen.

Parkerade mig vid 18:e hålets green (Långe Jan) och fick se hur proffsen hanterade det nästan 500 meter långa hålet. Samtliga tre grupper, även tjejerna, gick upp på två slag. Det är en fröjd för en golfvän att se de vita bollarna i luften för att landa på green.

När ett kompisgäng modell äldre äntrar en golfresort (ja det heter så numera) påminner det om lumpen för 50 år sedan men utrustningen är annorlunda. Callaway Big Bertha istället för mauser m/96 eller AK 4. Bagen fylld med choklad, regnställ, extravantar och bild på mor och barnen. Bara kvalitén på starkvarorna är något högre men effekten är densamma. Under lumpartiden uppsöktes något lokalt danshak men dagens hjältar dröjer sig kvar på logementet och diskuterar putteknik, drajvar, taskigt klippta grönytor och oturliga lägen. Den perfekta banan existerar inte och inte heller den perfekta swingen. Historier från tidigare resor återberättas med fler och mustigare detaljer för varje gång och gamla bedrifter putsas till ännu högre glans.

Om du kliver in i en bastu fylld med medelålders herrar som måttar 30 cm mellan fingerspetsarna så är det inte storleken på en viss kroppsdel som beskrivs, utan deras sätt att tala om hur många kortputtar som missats. ”Om jag inte missat dom hade jag vunnit. Så det så”.

Det är ovanligt tyst i bilen när vi lämnar solens och vindarnas ö. Tre dagars friluftsliv tar på krafterna för en kontorsarbetare. Förrådet av bortförklaringar behöver också fyllas på. Väl mött nästa år.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom