Fortsätt till huvudinnehåll

Kalla, små hallar ger frusna små ballar

Så här ser en kalsonghall ut.


Det ante mig att Per Bergsten ”devalveringskrönika” i Corren i lördags inte fick stå oemotsagd. Conny Vallon och Sten-Åke Lövdahl (ordförande) i Mjölby HC svarar med en debattartikel i tisdagens Corren.

Vallon och Lövdahl målar upp en bild där alla i den östgötska hockeyn är beroende av varandra. Högst upp i näringskedjan tronar förstås LHC, därefter i fallande skala Vita Hästen, Mjölby, HC Wettern, MAIF, Skärblacka, LHF och Black River Sharks. Det är i miljöer som Mjölbys som talanger upptäcks, formas och fostras för att kanske, kanske utvecklas till elitspelare.

De påpekar också att LCH inte är det självklara favoritlaget i Östergötland utanför residensstaden. Öster om Norsholm finns säkert inte mer än en handfull LHC-fans och i sydvästra länsdelen finns lika många som håller på HV 71. Det är inte som i Småland där alla håller på HV 71.

LCH-ledningen är nog medvetna om sitt ansvar som länets ledande lag och generösa nog att låta hockeykonfekten regna över bygda i form av några försäsongsmatcher i kalla, små hallar.

Vallon och Lövdahl kritiserar också Corrensporten för att inta en elitistisk och LHC- centrerad position där övriga lag i utgivningsområdet nonchaleras eller glöms bort. Den här kritiken har jag hört många gånger tidigare, inte minst från fotbollslagen Mjölby AI och Mjölby Södra. Det ligger en del i detta men att kalla Per Bergstens lördagsartikel för ”ett hån mot den ideella idrottsrörelsen” är väl ändå att överdriva sakens betydelse.

Idén att dela ut ett par långkalsonger till Per Bergsten vid nästa besök i Mjölby ishall är kul. Och skulle Per mot förmodan inte hålla värmen ändå kan han alltid jogga till och från parkeringsplatsen.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom