Fortsätt till huvudinnehåll

Civilisationens sista utpost



Spår nr 21 är inte ostraffbart i pendlarnas värld.

 
Gammelmedia och sociala medier i skön förening. Det har väl inte undgått någon att dagens stort uppslagna artikel i Corren om tågbyten i Mjölby föregåtts av diskussioner på Facebook. Boxholms kommun har skickat klagobrev till Östgötatrafiken.

Det handlar om att vissa södergående tåg till Boxholm avgår från spår 21 på Mjölby Resecentrum som ligger 300 meter söderut räknat från stationsbyggnaden. (Halvvägs till Boxholm). En lång promenad med väskor och allt.

Så var det inte förr för då gick fler tåg direkt från Linköping till Boxholm utan byte till förstan i norr. Det är Östgötatrafikens utbyggnad västerut mot Skänninge och Motala som lagt beslag på spårkapacitet i Mjölby. Därmed bekräftande det gamla talesättet om att när krubban är tom bits hästarna.

Fotografen har släpat ut Boxholms kommunalråd Britt-Marie Johansson på stationen. Hon är diplomatisk och lägger in en brasklapp. ”Olägenheterna ska inte överdrivas, under rusningstrafik på morgon och sen eftermiddag är det inga tågbyten men hon vill inte heller förringa problemen.” Snacka om gyllene medelväg. Centerpartist?

Nu hjälper inte ett brev till Östgötatrafiken för denna förnämliga institution äger inte frågan som det heter i sådana här sammanhang. Det är Trafikverket som anvisar spåren och lokförarna har att rätta sig därefter.

En pikant detalj i sammanhanget är att verkställande direktör Paul Håkansson numera är bosatt i Boxholms kommun men en oväldig tjänsteman som Håkansson låter förstås sig inte påverkas av sådana petitesser?

Återstår att se vad man kan hitta på för att förgylla Boxholmsresenärernas fotvandring söder ut. Kanske Johan Olsson kan förlägga sin intervallträning på dessa 300 meter. Ett gångbart namn i dessa dagar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom