Fortsätt till huvudinnehåll

Hjälten sitter bakom kassaboken



Foto: MIA KARLSVÄRD. Segerjubel för Piraterna i år igen?

Speedwayen regerar i Motala med omnejd. Premiär Piraterna-Elit Vetlanda i morgon på Duntis och NTM-koncernen brassar av en välfylld speedwaybilaga. Tomas Augustsson har t o m varit i Kalifornien där ikonen Greg Hancock har sin vinterbas. Hancock får lika stort utrymme som Piraternas temperamentsfulle lagledare Stefan Andersson Skill som talar ut om engagemanget, hälsan och nödvändigheten med en tydlig ledare bland alla stora egon till förare. För undertecknad som mest konsumerar speedway via TV är det stor underhållning när Stefan greppar den svarta sorgtelefonen på Duntis för att leverera en hejdundrande utskällning till domaren. Stefan är en citatmaskin.

Om man använder tidningsbilagor som mätinstrument så är speedwayen nummer två efter hockeyn i vårt län om man anlägger ett kommersiellt perspektiv.  Det var länge sedan Corren och Motala Tidning levererade en golf- eller fotbollsbilaga och tidningsfolket vet var annonspengarna finns.

Om sporten står stark i västra Östergötland är situationen den motsatta för hela landet. Ekonomin svajar och namnkunniga lag tackar nej till Elitserien även om de har de sportsliga kvalifikationerna. Nyrekryteringen av unga förare är dålig.  Sju lag innebär sex hemmamatcher och då är det svårt att bygga en stabil ekonomi. En inställd match på grund av regn kan få svåra konsekvenser. Den verklige hjälten sitter inte bakom styret utan bakom kassaboken för att få debet och kredit att gå ihop.

Men i morgon kväll står Piraterna och Vetlanda på startlinjen igen och publiken är mångdubbelt större än de 600 som såg seriefinalen mellan MAIF och Dalkurd i går. Om det blir någon match vill säga. Väderprognosen för tisdag säger risk för regnskurar. Vi håller tummarna.

För tre år sedan hade jag ett ingående snack med en speedwayförare som var aktiv under 50- och 60-talen. Olle Segerström i Eskilstuna var jämnårig med Varg-Olle Nygren i Vargarna och kallade följaktligen för Smed-Olle i tidningsspalterna. Jag hade inte en aning om hans bakgrund när jag anlände till kedjehuset i Ödeshög för att göra en intervju inför hans 85-årsdag sommaren 2012.

1950-talet var sportens glansperiod och publiksiffror på 4 000 – 5000 var inte ovanliga vid en vanlig seriematch. Olle körde speedway i alla nordiska länder plus England och Australien. Vid en match mellan Vargarna och West Ham i London körde Olle fullt (12 poäng) som reserv för Varg-Olle inför 50 000 åskådare. Det var nära att Olle blev kvar på de brittiska öarna.

”Både West Ham och Manchester ville ha mig och jag körde någon match för Manchester men jag kunde ingen engelska så jag tröttnade och vände hem till Eskilstuna”.

Alla minns Varg-Olle från den här epoken men sällan nämnas någon annan. Hur kommer det sig?

”Varg-Olle var ett PR-geni som spottade ur sig rubrikstoff och journalisterna älskade honom. Jag höll distansen till reportrarna och koncentrerade mig på körningen och mekandet.”

Som nybliven pensionär flyttade Olle till Ödeshög 1991. Enda anknytningen till Ödeshög var att hans syster och svåger var bosatta på orten.

Drygt ett år efter 85-årsdagen avled Olle Segerström. Gamla förare lämnar ovalen men sporten består.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...