Fortsätt till huvudinnehåll

Lokalpatrioterna hickar till



Ta en titt på tabellen här nedan. Tidningen Fokus har med hjälp av Handelshögskolan i Jönköping rangordnat Sveriges kommuner. Var är det bäst att bo 2015?

Jag har tagit mig friheten att plocka ut en Östgötalista. Linköping är bäst i länet med en tiondeplats med Norrköping på andra plats. Störst är bäst och vackrast.

En och annan lokalpatriot i länet får nog sin världsbild rubbad och hickar till när de läser fortsättningen
.
Mjölby är tredje bäst i länet och har storheter som Söderköping, Finspång, Motala och Vadstena efter sig. Men så är det inte sandstränder, kanaler, medeltida katedraler, golfbanor eller antalet skärgårdsöar som undersökts utan mer prosaiska variabler som bäst att vara ung, bäst att arbeta, bäst att vara äldre etc.

Motala först på plats 138. Hur ska de flitiga författarna av pressmeddelanden på Tillväxt Motala tackla det?

Mjölbyborna brukar vanligen inte hålla svansen högt. Ingen Göta kanal, ingen medeltida katedral, ingen Kolmården eller universitet. Bara en liten ganska välskött kommun där invånarna (de flesta) går till jobbet varje dag och kanske tar sig en bläcka på fredagen.  

Med den här undersökningen i ryggen kan Mjölbyborna lyfta näsan högre men inte så högt att man inte hittar till Resecentrum.

Eventuella klagomål från Boxholm, Vadstena eller Motala kan framföras till Handelshögskolan i Jönköping. Dom busarna.

Placering inom parentes är fjolårsplaceringen
Linköping             10 (12)
Norrköping            37 (34)
Mjölby                   75 (103)
Söderköping         101 (135)
Finspång              119 (162)
Motala                   138 (141)
Vadstena               167 (168)
Åtvidaberg            184 (210)
Boxholm               212 (237)
Ödeshög                236 (219)
Ydre                      256 (235)
Valdemarsvik        284 (268)

Det finns 290 kommuner i landet.      




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...