Lukten av lägerelden

Många långa helgdagar inbjuder till läsning och jag har fått en ny favorit. Deon Meyer, sydafrikan som skrivit åtta romaner. Den som hamnat framför mina ögon är Spåren. Meyers hjälte är privatdetektiven Lemmer, en man med ett inte helt fläckfritt förflutet. Lemmer påminner en del om en annan storsäljande hjälte, Jack Reacher, lika snabb att ta till våld men medan Reacher slåss med knytnävarna använder Lemmer ett tillhygge, en golfklubba eller så. Men lugn, det är bara busarna som får stryk. Lemmer är en hygglig kille som står på de godas sida. En arbetarkille som arbetat upp sig till en hygglig medelklasstillvaro och fått ihop det med en vacker överklassdam men taket läcker och alla uppdragsgivare har inte de ädlaste motiv.

Meyer presenterar en skickligt utmejslad intrig med rika storbönder, storstadsfolk i Kapstaden, statliga tjänstemän, korrumperade politiker, bushmän och vilt- och diamantsmugglare. Den utrotningshotade spetsnoshörningen spelar en viktig roll. Alla är beredda att ta stora risker för att fylla på plånboken.

Styrkan i boken är miljöskildringen av detta mångfasetterade land så fjärran från de nordamerikanska eller brittiska miljöer som vanligen förekommer i spänningsromaner. Man kan riktigt förnimma lukten från lägerelden.

Ett riktigt guldkorn i den aldrig sinande floden av spänningsböcker.