Fortsätt till huvudinnehåll

När faller bilan nästa gång?



LHC är i kris. Det har väl knappast undgått någon läskunnig att general managern (tjusig titel) Fredrik Emvall fått silkessnöret. Slutspelschansen är minimal och bilan lär också falla över flera ledare och tränare. Nya ordföranden Roger Ekström kommer från näringslivet och är van vid hårda nypor. Den som inte håller måttet får gå utom bankdirektörer som tvättar pengar i stor skala.

Alla idrottsintresserade östgötar är inte ledsna. Antalet skadeglada växer i samma takt som antalet förluster. På andra sidan Norsholm är det klackarna i taket även om hästfolket har stora egna bekymmer.

Hockeyn engagerar. Diskussionens vågar går höga på Facebook och var och en har sina egna favoritlag. Kreativiteten är stor särskilt när det gäller att bortförklara nederlagen. I min bekantskapskrets finns det många anhängare av Frölunda, HV 71, Luleå, Leksand och Brynäs, till och med någon förvirrad släkting på östra kanten av länet som håller på Vita Hästen. Som LHC-anhängare är jag något handikappad när jag diskuterar med de fyra första. En gång blev jag pikad för att jag bar en blå halsduk när jag intet ont anande gick Kungsvägen fram. (Ni vet hur snålt det kan blåsa där). Invektiven viner genom cyberspace och särskilt engagerad är diskussionen på lördagskvällar av någon anledning. Bara svärsonen och barnbarnet är på min sida.

Läser Correns avskedsintervju med Fredrik Emvall som erkänner att han inte mått bra. All vaken tid går åt för att grubbla på hockeyn. Jag håller med honom att den klubb som har djupaste kassakistan också köper ihop det bästa laget. Det är så professionell idrott fungerar. Dags att ge ekonomichef och revisorn varsin plats på det officiella lagfotot.

Men varför gräva ner sig i den bördiga Östgötamyllan? I september står en ny säsong för dörren och tidningarna fylls av förhoppningsfulla reportage med transatlantiska ”stjärnor” i huvudrollerna. Minnet är bra men kort.

I idrotten kommer chansen till revansch varje år till skillnad från politiken där det dröjer fyra år. Och jag hoppas på en bra start för IFK Norrköping när allsvenskan drar igång om någon månad.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...