Sven-Arne Selling,
Motalas framgångsrikaste idrottsledare är död. Han blev 76 år.
Våra vägar korsades då och då men det var först till
70-årsdagen som vi fick tillfälle att språkas vid en god stund i hans prydliga
lägenhet i Gamla stan.
Det
främsta intrycket var hans noggrannhet och flit.
Rekordnoteringar och träningsdagböcker fanns nära till hands i välfyllda pärmar.
Inte mycket lämnades åt slumpen.
Han berättade att hans yrkesambition som ung var att
bli dykare och det var i flottan som detta skulle realiseras. Men han skadade
knät i en handbollsmatch så det blev sjukvårdsutbildning i stället.
Utbildningen till badmästare var då redan genomförd.
-Jag
hade anbud att bli stamanställd militär och det kunde mycket
väl blivit så om jag inte fått jobb som badmästare i Karlskoga 1964. Sen blev
jag förstås tränare i ortens simsällskap och vi nådde stora framgångar på
juniorsidan.
Sex år senare gick flyttlasset hem till Motala och
Sven-Arne blev den nyöppnade simhallens första chef och två år senare också på
Mariebergsbadet. MSS var förstås inte sena att ta den förlorade sonens tjänster
i anspråk.
Han
utvecklade Motalamodellen och MSS blev en av landets ledande
simklubbar. Förutom styvsonen Anders Holmertz fanns Pelle Holmertz (OS-silver
1980), Mikael Holmertz, Henrik Leek, Ann Pettersson, Anne-Charlotte Brodén, Åsa
Bloom och Linda Erlandsson i ”stallet”. Idel landslagssimmare, SM-vinnare och
internationellt meriterade simmare allesammans. Totalt 120 nationella
mästerskap var 40 för seniorer och 80 bland juniorer och ungdomar.
Vad
var då Motalamodellen? Jo, en träningsmodell baserad på
många meter och uthållighet med träningspass på 10 000 meter per gång
varvat med fartpass på 6 000 meter. Det finns ingen genväg till framgångar
i simning utan det är hård och målmedveten träning som ger varaktiga resultat,
konstaterade Sven-Arne.
I takt med adepternas framgångar fick Sven-Arne
Selling förtroendet som landslagstränare i 25 år. Vid ett par tillfällen var
han erbjuden att bli förbundskapten men tackade nej. Han var också påtänkt som
förbundskapten i Skottland men föll på mållinjen. Det beklagade han för där
fanns goda förutsättningar att bygga något riktigt konkurrenskraftigt.
Av
alla segrar och medaljer, vilka mindes han bäst?
-Anders EM-gul 1987, två VM-guld 1993-94 och OS-silver.
Jag tränade laget på 4 x 200 meter frisim som sensationellt tog OS-silver i
Barcelona 1992 med Anders och Lars Frölander på de två sista sträckorna.
Största delen av uppladdningen utfördes hemma i Mariebergsbadet.
Men det grämde Sven-Arne att det inte var rent spel
i bassängen och syftar därmed på den doping som östeuropeiska länder sysslade
med under slutet av 1900-talet och som lade sig som en våt filt över sporten.
För 19 år sedan slutade Sven-Arne som simtränare.
Kommentarer
Skicka en kommentar