Fortsätt till huvudinnehåll

Mycket snack - lite verkstad


Med en dåres envishet återkommer Depots (Mobilia) ägare Bergmantorp med sitt luftslott i Mantorp. Bolaget har anlitat en Stockholmskonsult som skissat på en anläggning som inte bara säljer strumpor och kalsonger utan erbjuder ett helt event med restauranger, kaféer, bad och jumpyard.(Vad det nu är något?) Ja planerna påminner till stor del om Lalandia i Motala. Och detta i ett läge när hela den svenska detaljhandeln har stora problem.

Har tidigare förklarat varför jag är så skeptisk men gör det en gång till. Jag har jobbat som kommunreporter på Corren i Mjölby många år och jag vet inte hur många misslyckade satsningar jag skrivit om i Corren under årens lopp. Vid ett tillfälle handlade det om ett motellbygge, vid ett annat tillfälle om ett jättelikt hämtlager för elektronikvaror likt det som Net-On-Net driver på Torvinge. På andra sidan Västerlösavägen finns en åker där Skanska ville bygga affärshus för tio år sedan men ingenting har hänt där heller. Idel luftslott. Fler butiker har slagit igen än som tillkommit. Norrmännen har pratat mycket men åstadkommit lite.

En fördubbling av antalet parkeringsplatser? Har någon någonsin sett att mer än 20 procent av den nuvarande ytan varit utnyttjad? Min skepsis är lika stor som den nuvarande överdimensionerade parkeringsplatsen. Jag tror på detta först när ett bygglov har beviljats. Depots planer är lika verklighetsfrämmande som Plantagonens.

Är det en tillfällighet att Mirumgallerian i Norrköping presenterade sina planer på en liknande utbyggnad samma dag som Depot? Mirum har också norska ägare – Olaf Thon-gruppen. Många oljemiljarder i pluskan är ingen garanti för förnuft och realism.

Om vi leker med tanken på att Bergmantorp gör verklighet av sina planer, att kommunen får ordning på Galleria Kvarnen och att den snabba utbyggnaden av Viringe fortsätter – ja då har väl inte en medborgare i den här länsdelen en tioöring kvar i plånboken när den 25:e närmar sig.

Jag tog kontakt med kommunstyrelsens ordförande Cecilia Burenby för att höra hennes inställning och om Depots framtidsplaner påverkar Galleria Kvarnen som numera är i kommunens ägo. Man kan väl karakterisera hennes inställning som försiktigt positiv.

”Det stämmer att vi fick en dragning från Depot som nu lanseras som The one. Jätteskoj att dom tror på Mjölby och läget, blir hela satsingen av beräknas det kunna skapa 1500 nya arbetstillfällen. Det skulle vara mycket positivt för vår kommun men även hela regionen. De planer de har är enligt gällande detaljplan så då kommunen kommer in är vid ett eventuellt bygglov samt trafiksituationen. Den har diskuterats tidigare vid andra planer.

Naturligtvis skulle detta bli en stor konkurrent till gallerian i Mjölby men vi tror fortfarande på den och att den måste vara levande för att vi ska ha en attraktiv stadskärna. Vi jobbar för fullt med den första uppfräschningen och som det stått om i Corren så förs dialog med Östenssons. RSD som vi jobbar tillsammans med känns oerhört positivt. Nu till bolagsstämman i april kommer vi välja en ny styrelse för gallerian där politiker från KS kommer sitta men vi jobbar även med att få in ett par styrelsemedlemmar som
kommer från näringslivet. Vår förhoppning är att hitta någon från stadskärneutveckling och från affär/galleria branschen.”

https://www.nt.se/nyheter/planen-sa-ska-mirum-se-ut-framover-om5872288.aspx

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.