Fortsätt till huvudinnehåll

Kartan och verkligheten

Orkar ni med lite mer Wienerbageri och Folkungabygdens pastorat? Konkursen har väckt uppmärksamhet utanför västra Östergötland.  Så här skriver rikstäckande Kyrkans Tidning.

”Folkungabygdens pastorat bildade bolag och drev kafé. Men det blev aldrig någon lönsamhet trots 1,9 miljoner i ägartillskott och nu är konkursen ett faktum.

Wienerbageriet i Mjölby köptes i mars förra året av företaget Mat i Folkungabygden AB, ett dotterbolag till Kyrkans holdingbolag i Folkungabygden AB, som ägs av kyrkofullmäktige. Men verksamheten blev aldrig lönsam och nu har bolagsstyrelsen begärt att tingsrätten sätter bolaget i konkurs.

– Det var en bra idé, men tyvärr gjorde olika omständigeter att det inte gick att driva bageriet vidare. Nu får en konkursförvaltare ta över verksamheten som har fem, sex anställda, säger Leif Larsson, ordförande i holdingbolaget.

– Under 2018 var underskottet 1,2 miljoner kronor och vi vet inte hur 2019 skulle bli. Trots ägartillskott från pastoratet får vi inte ihop kartan och verkligheten. Därför var vi tvungna att fatta det här beslutet. Affärsplanen visade på lönsamhet först efter något år och det fungerar inte, säger han.

När Wienerbageriet köptes i fjol var det som en verksamhet som skulle undersöka pastoratets förmåga att bidra till långsiktig ekonomisk styrka, i bolagsform. Beslutet rönte kritik och väckte frågor på sina håll, bland annat kring vilka villkor som gäller för de lån som pastoratet gav i samband med köpet och mer principiellt, om kyrkan ska bedriva näringsverksamhet över huvud taget. Men Leif Larsson tycker fortfarande att idén var god.

– Diakonalt fanns så mycket positivt i Wienerbageriet. Det här omfattade hantverk från grunden, duktiga medarbetare, ett gammaldags bageri, en verksamhet som låg i vårt kyrkliga område. Wienerkonditoriet var helt i vår diakonala linje och passade verkligen in. Nu under sommaren visade det sig dock att verksamheten behövde mer pengar.

 – Det fattades kapital och de stora nomineringsgrupperna var inte villiga att skjuta till mer pengar. Skulle vi göra om den här resan finns det saker som vi skulle ha gjort annorlunda, men jag vill inte gå in på vad, säger Leif Larsson.

Fakta: Wienerbageriet Köptes av pastoratet i mars 2018. Trots 1,9 miljoner i ägartillskott blev företaget inte lönsamt. I juli försattes bolaget i konkurs. Tingsrätten i Linköping tillsätter nu en konkursförvaltare som tar över ansvaret.”

Så långt Kyrkans Tidning och Leif Larsson. Det där snacket om diakonalt begriper jag inte. Men det ska bli intressant att läsa konkursförvaltarens berättelse så småningom.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.