Fortsätt till huvudinnehåll

Söker du radhus i Alvastra?



Makt och solvens.
Correns bostadsbilaga är en informationstät publikation (22/8). Länets alla fastighetsmäklare visar aktuellt utbud av fastigheter på 18 välmatade sidor. Läge, pris och grandios utsikt.

Mäklarna är nyckelpersoner i försäljningsprocessen som ska göra både säljare och köpare nöjda i kanske livets största affär.. Hur väl stämmer deras image ihop med de saluförda objekten? Jag granskar sidorna lite närmare.

Fastighetsbyrån, som kallar sig Sveriges största mäklare, har fem sidor. Deras 25 medarbetare presenteras på frimärkesstora bilder som inte säger någonting. Tråkigt.

Bjurfors har ett annat anslag. Sju medarbetare säger att de kan Linköping och presenteras på en helsida utan störande inslag av hus. Stora, snygga bilder på välklädda damer och herrar och de senare har kostym och slips med ett undantag. Bilderna signalerar makt och solvens.

Länsförsäkringar har fyra sidor men anser tydligen mäklarna som ointressanta för här finns inga porträttbilder alls endast telefonnummer och mejladress till kontoren i Linköping, Mjölby och Kisa.
 
Ett kraftpaket i tajt kostym.
Hos Magnusson hettar det till. En kvinnlig fastighetsmäklare med en image av Modesty Blaise. För liten kavaj, tajta byxor och boots i samma färg. En person så fit att hon kan leverera en kickspark i huvudhöjd. Börjar förmodligen dagen med en fem kilometers joggingtur och hjular in på kontoret.

Gomér & Andersson skryter med 90 år i branschen men bilderna på sex medarbetare säger ingenting. Inga bilder på några hus heller.

Annonssidorna avslutas med en halvsida Ödeshögs Fastighetsbyrå. Ägaren Hans Nyberg ser avspänd och förtroendeingivande ut när han sitter på en pall och tittar rätt in i kameran iförd jeans, ljus skjorta och en mörk kavaj. Hans vinner mitt race tätt följd av Magnussons mer storstadslika agent. ”Söker du radhus i Alvastra? Det fixar jag”.

Vinnaren.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.