En våt dröm för en revisor

Elitidrott och stora pengar hänger ihop. Det är inget nytt. Kvällstidningarna skriver ofta om hur fotbolls- och hockeystjärnor lever lyxliv med Zlatan som främsta namn. Den mannen köper fastigheter lika ofta som skrivaren av dessa rader byter skjorta. Nästan lika omskrivet är Svennis Erikssons välbärgade liv.

Men det finns andra som lever gott i utkanten av planen. TV-kommentatorn Lars Granqvist – landets bästa när det handlar om fotboll och ishockey – har haft det goda omdömet att sätta sig själv på bolag och miljonerna trillar in. Hans bolag är en våt dröm för en revisor.

Granqvist Production omsatte 3,9 miljoner kr och redovisade en vinst efter finansnetto på 9,2 miljoner kr för 2018. Hur det går till att redovisa en vinst som är tre gånger större än omsättningen begriper jag inte men en närmare titt i balansräkningen visar att enmansbolaget har eget kapital på 16,3 miljoner kr och skuldbeloppet är blygsamma 400 000kr. Kassalikviditeten är 1565 procent och soliditeten är 94 procent!

Granqvist jobbar för CMore men bolaget har mist allsvenskan till Discovery (kanal 5 och 9) i år. Enligt Idrottens Affärer får CMore nöja sig med SHL och fotbollslandskamperna. Granqvist har sagt att han tar förändringarna med ro för nu kan han luta sig tillbaka och titta på sitt älskade AIK utan att tänka på jobb. Förmodligen den ende med fluga på pressläktaren.

Med den bakgrunden är han kvalificerad att skriva ekonomikrönikor i Dagens Industri precis som den andra långa kollegan Olof Lundh.

Granqvists ekonomiska särställning är något för dagstidningarnas sportjournalister att fundera över medan de sliter sena kvällar och tidiga morgnar. Kanske blir det en höjning av OB-tillägget med några hundringar även i årets avtalsrörelse?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Läs mer

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret. 20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen