Fortsätt till huvudinnehåll

Myndighetsmegafonen Corren

 

Varför uppträder mitt liv- och husorgan Corren numera som en myndighetsmegafon? Pekpinnar och förebråelser skrivs läsarna på näsan så gott som varje dag.

Jag tar dagens nummer (5/7) som exempel. Förstasidan toppas av nyheten att många östgötar lider av fetma och orsakar regionen stora och onödiga sjukvårdskostnader. En dietist lägger ut texten på sidan A 6-A 7. Överätande kan vara lika svårt att behandla som alkoholmissbruk. Intervjun följs upp av tung statistik ”Så överviktiga är östgötarna. 62 procent av Mjölbyborna är överviktiga liksom 53 procent av Motalaborna. I mitt inre ser jag spärrballonger vagga Kungsvägen och Storgatan fram. Hur gör man sådana undersökningar och hur tillförlitliga är de?

Dietisten som levererar dess alarmerande fakta är mager som en räka och ser inte helt bekväm ut när hon poserar framför sjukhusbyggnaden iförd sjukvårdsuniform. Kanske tänker hon på dagens lunchlåda innehållande sallad, morötter och havsalger?

Ett andra exempel är på sidan B 20. ”Plastskatt på påsar har lett till mer löst avfall”.  Där får vi veta att allmänheten slänger löst avfall i soptunnorna vilket leder till att det optiska sorteringssystemet inte förmår att sortera de gröna plastpåsarna. Sämre arbetsmiljö för personalen och högre kostnader får vi veta. Men är det tidningens sak att informera om detta? Det är väl inga nyheter? Vill Tekniska Verken informera sina kunder om rätt eller fel kan väl storföretaget annonsera, skicka ut informationsbroschyrer eller göra TV-reklam. Eller är Tekniska Verken fattigt?

Jag tycker bara det är tröttsamt när en självständig morgontidning uppträder som myndigheternas förlängda arm och behandlar vuxna läsare som vanartiga tonåringar.

Det här myndighetstjatet påminner mig om uppväxttiden i Motala på 1960-talet. Beträd ej gräsmattan. Bollspel förbjudet! Sa var och varannan skylt. Bollspel ansågs så allvarligt att polisen ryckte ut för att tala de unga busarna tillrätta. En annan tid, en annan värld. Och dit vill väl ingen tillbaka till.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom