Silon rivs och ICA-affären flyttar?

Tiden utmätt för den jättelika silon.

Väderstads förvandling från tynande byhåla till en tätort med växtvärk är anmärkningsvärd och glädjande. Väderstadverkens utveckling är väl känd och ett ”kluster” av butiker och serveringar har vuxit fram som lockar besökare från ett relativt stort omland. Och flera spännande förändringar är på gång som gäller ICA-butikens placering och silons framtid.

För ett år sedan beslutade kommunfullmäktige att köpa in silon och totalt 20 000 kvm mark för 1,5 miljon kr med avsikten att riva silon för att frigöra tomtmark. Kostnaderna för att riva silon är beräknade till 3,5 miljoner kr och rivningslov beviljades i oktober 2020.

Tätortens framtid diskuterades på byggnads- och räddningsnämndens senaste sammanträde då nämnden gav byggnadskontoret i uppdrag att arbeta med en detaljplan för området (§ 194).

Bebyggelse på siloområdet öppnar möjligheter för en flyttning av ICA-affären från den nuvarande placeringen i korsningen Vallsbergsvägen-Folkungavägen, som inte är optimal ur trafiksynpunkt, till siloområdet. Kontakter mellan kommunen och ICA har förekommit men inget beslut är fattat. När en formell ansökan kommer från ICA är byggnadskontorets tjänstemän beredda att behandla den med förtur, kan man läsa i nämndens protokoll.

Den dag betongkolossen faller avslutas en epok i Väderstad. Byggnaden har varit ett landmärke för orten och en symbol för den bördiga slättbygden, men det är många år sedan den var i bruk. Största delen av området kommer att användas för bostadsbebyggelse.

En glädjande utveckling för en av kommunens fyra tätorter men för Väderstad IK har trenden varit den motsatta. När jag var ung sportreporter på Östgöta-Bladet för 50 år sedan var det åtskilliga resor till VIK:s hemmamatcher i trean eller fyran. Ett färgstarkt och bollskicklig gäng med Pinno Andersson, Roger Svensson, Sivert Jacobsson, bröderna Göthberg m fl. Idag återfinns VIK långt ner i seriesystemet.

Men människan lever inte av idrott allena. Gott kaffebröd på konditoriet och marina delikatesser från Skaldjursfabriken väger tungt i livspusslet. Vi får inte glömma golfbanan heller.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Läs mer

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

Läs mer

En gravsten i Vadstena

I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen