Är byggboomen över för denna gång? Hårt marknadsförda Vibogård i Vadstena har fått bromsolja i säljmaskineriet. Oro inför framtiden, stor osäkerhet om framtida räntor och elpriser samt materielbrist hos byggbolagen anges som orsaker till att inga kontrakt skrivs nu.
Det börjar likna början av 1990-talet när hela byggmarknadens punkterades på några månader.
Går in på Vibogårds hemsida som glatt utropar: Byggstart våren 2022! Hög tid för en uppdatering av hemsidan?
Jag drar paralleller med lägenhetsprojekt i Hästholmens hamn där diskussioner om byggstart pågick i nästan tio år innan Peab satte definitivt stopp för projektet några dagar före jul 2018. Då var tio lägenheter sålda vilket var för lite för byggbolaget skulle ge klartecken.
Spektakulära byggprojekt och små kommuner är inte alltid kompatibla. Ibland ligger ordet hybris nära till hands.
I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
Kommentarer
Skicka en kommentar