Med Jacob vid tangentbordet

Vad är muminvänstern? Enligt Erika Brokvist i dagens Corren (sid B 6) är det människor som röstar vänster, tillhör medelklassen, är akademiker och dricker rättvisemärkt kaffe ur muminmuggar. Ganska träffande och kul. Men ingenting är nytt under solen. På 70-talet var det samma kategori (muminvänsterns föräldrar?) som drack rödvin i skenet av levande ljus och diskuterade revolutionära spörsmål. Efter en tid blev de radhusamorterare som de flesta andra eller flyttade ut på landet, kallade sig gröna-vågare och bajsade på torrdass.

Vadstena är en pensionärsmagnet och hamnar på tionde plats av alla kommuner som förmår dra till sig flest nya invånare i åldersgruppen 55-70 år. Att Vadstena lockar pensionärer har man väl haft på känn ett antal år och tidskriften Fokus analyserar fenomenet i en lång faktaspäckad artikel. I Vadstena (se tabell nedan) hör 14,7 procent av alla som flyttat in under åren 2000-2009 hemma i den aktuella åldersgruppen. Askersund som ligger sex mil norrut har 15,7 procent. Sotenäs i Bohuslän toppar listan med 20,1. Gemensamt för dessa orter är att de ligger vid kusten eller en större sjö och har ett stort antal fritidsbostäder. Tidigare har kommunernas fokus legat på barnfamiljerna. Med fler sådana förväntar sig politikerna att skatteunderlaget ska stärkas. Fler unga som behöver daghem och skola ger ökade skatteintäkter och livskraft i kommunen. De lite äldre som skulle kunna tänka sig att byta kommun betraktas däremot som en potentiell kostnad. Men en omsvängning håller på att ske....

VGIF står inför en ödesmatch i fyran, turismen minskar, kommunledningen förbereder en skattehöjning och avvecklingen av Thulins konfektionsfabrik fortsätter. En vanlig fredag i Vadstena i september 1971 speglad i Östgöta-Bladet nr 108. Huvudnyheten var att Vadstenaturismen minskade något 1971 jämfört med 1970 och att en restaurang var önskvärd bland turisterna. Artikeln är skriven av Uffe Holmertz och avslutades på sidan 7. Statistikredovisningen vid turistsäsongens slut är ett genomgående tema i Vadstenas lokaljournalistik genom åren. Restaurangbristen är numera avhjälpt med besked. En annan framträdande artikel över fyra spalter ”Markant ökning i staden av de sociala utgifterna” är skriven av Gunnar ”Gabbe” Gabrielsson. En avslutad artikel på ettan handlar om skattehöjning med 80 öre till nästa år. Skribenten (troligen chefredaktör Lindman) konstaterade att landstinget planerar en skattehöjning med 50 öre så Vadstenaborna kan räkna med en total skattehöjning på 1:30. I...

Fredag eftermiddag i livsmedelsaffären. Kassakön rör sig långsamt och håglöst föser jag varukorgen framför mig. Den är fylld av de vanliga godsakerna: ett par sorters chips, jordnötter, ostbågar jordnötsringar, baconsvålar och ett halvt kg smågodis. MEN, VAD ÄR DET DU HAR I KORGEN, KARL!? Rösten kommer snett bakom mig och jag blir fullständigt överrumplad. Det dröjer någon sekund innan jag känner igen innehavaren. En ytligt bekant kvinna i 40-årsåldern. Solariebrun, vita tänder, blont hår, högst 50 kg tung och en häck som hon knäcker nötter med. En frustande, energisk salladsterrorissa fylld med vitaminer, muskler och självförtroende. Samt åsikter och röstresurser. Blickarna bränner i min nacke och jag känner svetten sippra nerför ryggraden medan jag försöker samla ihop mig till ett lagom avväpnande svar. - Ja, du vet fredagsgodis till ungarna och lite smågodis till mig och frugan, hackar jag fram till slut. FÖRSÖK INTE. JAG VET ATT DINA BARN ÄR VUXNA! ÄR DU KLAR ...

Läser i Corren att Williams båtvarv vill sänka en 20 meter lång kanalskuta vid Fjuk och minnesfunktionerna drar igång. Var det inte på Fjuk som den mytomspunne Enslingen på Fjuk, Erik Zetterblad (1884-1966), tillbringade större delen av sitt liv? Jovisst. Ett av min uppväxttids märkligaste minnen och ett människoöde som fascinerade många runt Vättern. Jag träffade Erik Zetterblad vid två tillfällen, en gång i Mörtviken och en gång på Fjuk. Den översta bilden är tagen vid det förra tillfället. Farbror Zetterblad svarade ja omgående när en tioårig lintott med sitt livs första kamera frågade om han fick ta en bild. Ett enda knäpp faktiskt. En vänlig gammal man klädd i ålderdomliga och slitna kläder med Vegamössa på skulten Han var slätrakad och saknade det långa, vita skägg som jag sett på senare bilder. Långt senare hade jag intrycket av att han trots allt var lite smickrad över att vara en lokal kändis. En försommarsöndag i slutet av 50-talet gjorde vi ett besök på Fjuk. Mi...

För några år sedan gjorde Golf Digest en enkät bland svenska golfspelare om vilket bollmärke de spelade. En överväldigande majoritet svarade Titleist med Top Flite på andra plats. Övriga märken fick ett fåtal ströröster. Hur ska man då förklara varför man till 90 procent hittar Top Flite-bollar i terrängen, frågade artikelskribenten ironiskt. Något svar på frågan levererades aldrig. För egen del har jag noterat att på Mjölby golfbana kan man avläsa byggkonjunkturen. I slutet av 1980-talet när byggboomen var som hetast hittade man många bollar märkta Göran Lövgren Byggare eller Egirs Bygg, två på sin tid välkända och relativt stora företag. Kring 1991 började byggbranschen svikta och bollarna försvann för att aldrig mer återkomma. På 1990-talet började en annan typ av bollar dyka upp med bibelcitat på. Avsändare var SKS. Ett kul initiativ tycker jag. Mycket skojigare än Nisses Måleri och Snickeri, Storgatan 25. Var och en har sin favorit men Titleist Pro V 1 är nog den va...

... för övrigt kan jag inte undanhålla läsarna dessa bilder från Mjölbys centrala delar en januaridag i nådens år 2011. Den bunkerliknande byggnaden i förgrunden är Östgötabankens kontor. Bakom ligger Edlunds kvarn som var rivningshotat på 1980-talet, men räddades efter en kampanj signerad hembygdsföreningen och journalisten Jan Hylander. I höger bildkant på bilden överst syns kraftverket på 1920-talet. Längst bort i bild, på andra sidan ån, syns Bostadsbolagets statusbygge i kv Hövitsmannen. Stort och smått, nytt och gammalt i en salig blandning.