Fortsätt till huvudinnehåll

"Sök och du skall finna"


För några år sedan gjorde Golf Digest en enkät bland svenska golfspelare om vilket bollmärke de spelade. En överväldigande majoritet svarade Titleist med Top Flite på andra plats. Övriga märken fick ett fåtal ströröster.

Hur ska man då förklara varför man till 90 procent hittar Top Flite-bollar i terrängen, frågade artikelskribenten ironiskt. Något svar på frågan levererades aldrig.

För egen del har jag noterat att på Mjölby golfbana kan man avläsa byggkonjunkturen. I slutet av 1980-talet när byggboomen var som hetast hittade man många bollar märkta Göran Lövgren Byggare eller Egirs Bygg, två på sin tid välkända och relativt stora företag. Kring 1991 började byggbranschen svikta och bollarna försvann för att aldrig mer återkomma.

På 1990-talet började en annan typ av bollar dyka upp med bibelcitat på. Avsändare var SKS. Ett kul initiativ tycker jag. Mycket skojigare än Nisses Måleri och Snickeri, Storgatan 25.

Var och en har sin favorit men Titleist Pro V 1 är nog den vanligaste favoriten. Personligen föredrar jag NXT Tour, nästan lika bra och bra mycket billigare.

Lika noga med bollvalet var inte den odalman jag träffade på Östad golfbana för några år sedan. När vi puttade på sista hålet flög en boll över huvudet på oss. En ensam spelare stod i ruffen och glodde fåraktigt. Han bad inte om ursäkt utan sa bara att han inte visste att han slog så långt. Sina bollar bar han i en ICA-kasse. Jag gluttade ner i den. Idel rangebollar.

Varför sitter jag här och surrar om golfbollar när termometern visar -5 och snötäcket är halvmetertjockt? Tja, det undrar jag också. Hittar ingen annan förklaring än den som stavas a-b-s-t-i-n-e-n-s.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...