Fortsätt till huvudinnehåll

Ett crime passionel i svinstallets utkant


Den här rubriken är svår att motstå, eller hur?

Läste ni om svinstölderna på södra Gotland? Sånt har förekommit även i våra trakter. Men denna historia, som jag nu ska berätta, hade inte ekonomiska motiv utan handlar om svekfulla kvinnor, handlingskraftiga men omdömeslösa män och hämnd. Ett crime passionel i svinstallets periferi om ni så vill. Om inte den här historien finns dokumenterad i form av ett rättegångsprotokoll skulle man kunna tro att den hämtad från en av Lars Molins TV-skrönor.

Ett par i 30-årsåldern separerade efter några års sällskap. Kvinnan hade träffat en annan man och inte blev bördan lättare att bära för den försmådde när trion arbetade på samma företag. Bara för att retas ordentligt kunde paret stanna upp framför hans arbetsplats och pussas länge och innerligt. I hans överhettade huvud grodde tankar på hämnd.

Till saken hör att hans rival drev en liten gård med svinuppfödning i sydvästra Östergötland. Den gården har en central plats i den fortsatta berättelsen. När den ratade mannen söp till med ett par yngre arbetskompisar en fredagskväll fick de den makabra idén att stjäla en gris på gården. Så skedde också och grisen stacks ihjäl med kniv på gårdsplanen. Sedan for den glada men blodiga trion hem till lägenheten i ett hyreshus i ”stan” och gjorde ett valhänt försök att slakta grisen. I badkaret.

Kvinnan och hennes nya kille hade hört oväsendet och upptäckte både blodspår och bilspår. Misstankarna riktades direkt mot den förra partnern och polisen underrättades. Så kom det sig att den bakfulla trion väcktes tidigt på morgonen av polisen som gjorde husrannsakan. Polisen började med att undersöka innehållet i husets soptunna och hittade blodiga bevis. Resten av kroppen hittades i badkaret och blodspillan var enorm. Inget av köttet var dugligt till människoföda. Jag förmodar att poliserna hade en rolig historia att berätta för kollegerna vid eftermiddagskaffet. Trion erkände och åtal för stöld, djurplågeri och rattfylla följde.

Trion skämdes som hundar vid rättegången i Mjölby tingsrätt och erkände utan prut. De skyllde på spritens inverkan och förklarade att de var beredda att ta sitt straff. Rättegången innehöll också en del tragikomiska förvecklingar och absurda inslag men den delen av historien berättar jag en annan gång.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...