Fortsätt till huvudinnehåll

Lågbudget från Dubai


De två senaste veckosluten har jag tillbringat många timmar framför Viasat golfs sändningar från herr- och damtourernas avslutningar i Dubai. Att det är en enorm skillnad i marknadsföring och prispengarnas storlek kände ni förstås till sedan tidigare men skillnaden i status slår också igenom i tv-produktionen.
Medan Race to Dubai i förra veckan hade två kommentatorer, utförliga resultatrapporteringar under spelets gång, avståndsangivelser till hål, puttstatistik och mer eller mindre viktig information om spelarnas ålder, kragnummer, skonummer och antalet hemmavarande barn under tio år saknar damtävlingen dessa inslag. Eftersom en golftävling innehåller många longörer blir sändningen ganska informationsfattig. Främst behöver kommentatorn Tommy Billberg en side-kick. Det luktar lågbudget om denna produktion.
Varför det är på detta vis har jag inget svar på utan konstaterar bara att golf liksom fotboll inte är någon jämlik sport. Visserligen slår inte damerna så långt som herrarna men i det viktiga närspelet är de lika duktiga. Dessutom är tävlingen, vars finalrond startar om någon timme, intressant ur svensk synpunkt. Av ursprungliga 110 deltagare var elva svenskor varav tio klarade cutten. Min personliga favorit Sophie Gustavsson och Bollnästjejen Pernilla Lindberg har segerchans som parkerar ett par slag efter ledaren, 16-åriga Alexis Thompson från USA. Att se Sophie skrida fram över fairway i vita shorts, lila tröja och dito mössa är en färgklick som piggar upp i vintermörkret.
Det är tre år sedan Annika Sörenstam lade klubborna på hyllan men vårt lilla land står starkt i den professionella damgolfen. Det finns flera spelare med segerchans när LPGA- och LET-tourerna gör upp om prispengarna. Sophie Gustavsson och Mimmi Hjorth tillhör det äldre etablissemanget och bland de yngre fäster experterna stora förhoppningar till Karolin Hedvall som på sin rookie-säsong i år vunnit fyra tävlingar. Och så har vi Lotta Wahlin från Linköping som i onsdags slog till med en 66-runda.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...