Fortsätt till huvudinnehåll

Frisk luft och gott kamratskap



-      Du spelar golf va?

-     Ja, hurså?

Scenen är ett 60-årskalas. En sån där tillställning där man träffar bekanta, bekantas bekanta och obekanta. Har man tur serveras smörgåstårta till lättölen. Förhoppningsvis har varje gäst en relation till födelsedagsbarnet. Frågeställaren bär en mörkblå kostym av god kvalitet och en guldklocka på armen.

-      Varför spelar du?

- Frisk luft och gott kamratskap. Nån enstaka gång träffar jag bollen också.

-      Är det dyrt?

-      Va?

-      Golfen.

-      Jag betalar 4 500 kr om året. En gång i tiden betalade jag en insats också. Utslaget på antal spelade timmar blir inte timkostnaden så hög. Billigare än bowling.

-      Insats?

-      Ja, till banans byggande. Vi golfare räknar inte med att någon annan betalar för vår hobby. Har du en aning om vad en kommunal ishall kostar i drift?

Motfrågan noteras inte. Konversatören har fått upp vittringen och maler på.

-      Men utrustningen är väl dyr?

-      Allt efter tycke, råd och smak. Somliga byter klubbor varje år. Andra behåller sin utrustning i tiotals år. Mina klubbor kostar cirka 7 000 kr.

Jag märker att jag blir alltmer detaljerad i mitt försvar. Samtidigt stiger temperaturen inom mig trots att han inte sagt ett ord om moderatbandy. Men jag kan inte avgöra om han ogillar sporten eller är intresserad. Men jag går till motattack.

-      Avkräver du varje gäst en sån här socioekonomisk utredning om deras fritidssysselsättningar? Han den senige, solbrände torparen där borta, som hugger för sig av smörgåstårtan, har du förhört honom om kostnaden och finansieringen av den nya åkgräsklipparen och omläggningen av taket?

-      Och Nilsson på bokföringsbyrån seglar en Hallberg Rassy. Hur har han råd? Svarta pengar? Änkan Hallström har just köpt en ny älgstudsare till höstens jakt. 15 000 för fem dagars jakt. Hon borde sättas under förmyndare. Hennes kök behöver nya trasmattor.

Sarkasmer är bortkastade på min nya vän men han tar ofrivilligt ett halvt steg tillbaka, tittar ner på sin tomma tallrik, mumlar något om påfyllning av tårtan och ursäktar sig.

Han återvänder inte. Och jag återgår till min ingrodda vana att konversera med väggen. Nytapetserat förresten. Vad kostade det?

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
En kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...
Skicka en kommentar
Läs mer