Fortsätt till huvudinnehåll

Elitlirare med namnproblem





Den moderna varianten av företagslogga.
I Mjölby kan man glädja sig åt att kommunens största privata arbetsgivare, Toyota Material Handling Europa (TMHE), hamnade på åttonde plats bland Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Undersökningen riktade sig mot anställda, arbetssökande och studenter. Resultatet är det bästa bland östgötska företag.

Exakt vad symbolvärdet är i en sådan här undersökning är svårt att avgöra men tillverkning av elektriska lagertruckar i Mjölby med en japansk ägare är uppenbarligen en effektiv kombination. TMHE lirar i samma elitdivision som IKEA och Sveriges Radio.

Jag har professionellt bevakat gamla BT i två perioder, 1982-1990 och 1998-2009 och är inte förvånad över resultatet. Företaget har alltid handlat skärpt och professionellt särskilt sedan Toyota köpte företaget av KF 2002. Sedan dess har ägarna investerat över en halv miljard i nya maskiner, nya lokaler och nya produktionsmetoder. Den som gjort studiebesök frapperas över det höga arbetstempot.

Jag minns den eftermiddag år 2000 när nyheten om den nya ägaren offentliggjordes och jag slogs över hur stark tron på framtiden var bland alla anställda vi intervjuade på verkstads- och kontorsgolven. Ingen sade sig vara oroad över att ledningen skulle flytta tillverkning utomlands vilket vanligt i svenska industrin för tio år sedan. Om det fanns sådana farhågor lyckades man dölja det väl vid vårt besök.

Den här gamla BT-loggan flyttar inte på sig i första taget. Har suttit här sedan jag flyttade till stan 1982.
Det är klart att i ett så stort företag händer saker och ting som inte kommer till massmediernas kännedom, men det enda jag minns är en vild strejk på 80-talet initierad av syndikalister och ett slagsmål under en kvällsrast i slutet av 90-talet där verktygen var knivar och gafflar. Båda avskedades men facket tog strid för den anställde som man menade var minst aggressiv men förlorade tvisten i AD. Arbetsgivaren gjorde ingen polisanmälan men den detaljen skötte polisen själva sedan man läst Corren. Arbetsgivarens något grumliga motivering var att man inte ville förstöra slagskämparnas möjlighet till anställningar hos en annan arbetsgivare. Stora företag skapar egna regler utan att bekymra sig över att de står i strid med samhällets rättsregler.

En inte alltför lyckad rekrytering av en vd på 90-talet skymtar förbi. Han gjorde misstaget att flytta huvudkontoret till Mjärdevi men de vita skjortorna och mörka kostymerna var snart tillbaka på Lundby. Vd hade en förkärlek för att kommunicera med hjälp av video och fick därför smeknamnet Video-Bengt.

Det gamla KF-namnet BT hamnar mer och mer i bakgrunden. Officiellt heter anläggningen TMHE i Mjölby AB, men den som går runt i kvarteret ser att BT-loggan finns kvar på flera skyltar hos de olika dotterbolagen och somliga avdelningar har dubbelnamn.  Men bland Mjölbyborna kommer det att heta BT i många år framöver.

En dominerande arbetsgivare i en liten kommun innebär både för- och nackdelar men hos Mjölby och dess grannkommuner väger plussidan tyngst. TMHE har underleverantörer i Mjölby, Motala och Ödeshög.

Idag läser jag i tidningen att Saab pekas ut som ny namnsponsor till Cloetta Center men vore inte Toyota en lämpligare kandidat? Visserligen heter Mjölby Ishall Toyota Material Handling Europe-hallen sedan något år, men också ett stort moderskepp behöver en jolle bakom aktern.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom