En träta på en badstrand

25 grader varmt, en inbjudande sandstrand och en svalkande insjö. Bleklagda svenskar som fördriver tiden mellan baden med läsning, korsord, badminton och kaffedrickande. Ett billigt och okomplicerat nöje som pågått i Sverige i snart hundra år under de få sommardagar vädret så tillåter.

Men så enkelt är det inte i Pinnarp i Kinda kommun. Striden kring badstranden börjar alltmer likna en tragikomisk fars. Det senaste inslaget är att en sommargäst, Karin Schibbye, gjort ”intrång” på badstranden medförande kontraband i form av en kaffekorg. Campingens ägare har försökt hindra henne, dock utan att använda våld, och en campinggäst har farit ut i otidigheter. För detta tilltag har hon blivit anmäld för ofredande.

Vem har rätt och vem har fel? Ja, den frågan är inte lätt att svara på. Det finns jurister som har olika uppfattning om allemansrätten. Ägarparet Seegers må ha retat upp lokalbefolkningen men har uppbackning av campinggästerna. Det framgick med önskvärd tydlighet i Torbjörn Lindqvists grundliga artikel i Corren idag. Oavsett det juridiska läget har ett lokalt turistföretag som är i obalans med en majoritet av befolkningen inga goda framtidsodds. Annika Seegers antyder ju också att en försäljning av campingen kan bli följden av denna träta. Kommunen verkar inte ha något att komma med för att bilägga tvisten.

Sett så här på några mils avstånd kan jag tycka att historien har ett visst underhållningsvärde – revirpinkande brukar ha den effekten på mig - men den uppfattningen har nog inte de närmast inblandade. Undrar om det finns någon motsvarighet till detta i vårt avlånga land.

Kindapolisen verkar inte ha mottagit anmälan om ofredande med någon större entusiasm. Myndighetens rättsenhet ska utreda juridiken och innan den är klar har badsäsongen övergått i sju månaders mörker, is och kyla. Sånt brukar ha en dämpande effekt på allehanda stridstuppar. Mitt tips är att anmälan hamnar i det runda arkiv som polisen så gärna använder för det som på polissvenska kallas mängdbrott.

Noterade ni den anmälda damens efternamn? Schibbye. Hon har klarat värre prövningar än en träta på en badstrand.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen