Fortsätt till huvudinnehåll

Kungen av Stegeborg



 
Jens
Jens Bollius heter en uppslagsrik, företagsam och envis sportjournalist i Motala. Han skriver nyhetsartiklar, krönikor och blogginlägg dagarna i ända. Han har en särskild förmåga att plocka fram de udda detaljerna i idrottsvärldens utkanter som ger liv åt texterna. Idrottsintresset är grundmurat sedan barnsben. Pappa Lars var bandyspelare och -ledare med mångåriga uppdrag på förbundsnivå.

Han är inte bara en god skribbler utan arrangör också. Jens är den skyldige till att Stegeborg Open spelades på sex banor utanför tennishallen idag. Det handlar om minitennis på en bana som är cirka 40 kvm stor. Spelet är snabbt, mycket volley och alla verkade ha kul. Den som är snabb att ta sig på nät har en fördel. Det finns sämre sätt att motionera.

Under några år på 90-talet delade vi arbetsplats på Correns redaktion i Motala. Hans högra pekfinger – och enbart det – var det snabbaste som fladdrat ovanför ett tangentbord. Jens var då som nu sportjournalist och arrangörsådran låg nära till hands också på den tiden. Han arrangerade minipingisturneringar för hela Correns redaktion och jag var inte ensam om att få ryggont av pingisbordet som nådde en till knäna.

En annan populär gren var att arrangera fester i tvårummaren på Platensgatan och Jens jagade alltid rekord. Jag tror att bästa siffran var 47 personer eller något sådant och merparten fick sitta på golvet. Inte alltid uppskattat av dem som hade hunnit upp en bit i åren men fortfarande var unga till sinnes. Detta var under Jens sturm-und-drangperiod och han började ladda för dessa lördagsfester torsdag kväll.


Jens gjorde en avstickare till Gotland och Gotlands Tidningar i slutet av 90-talet men återvände till Motala och Motala Tidnings sportredaktion för tio år sedan. Idrottsintresset har inte mattats med åren.

Tillbaka till Stegeborg Open. Tävlingen började som en turnering för kompisarna i trädgården i den dåvarande bostaden på Stegeborgsgatan för att sedan fortsätta i diverse parker och trädgårdar i det vackra, vilda Ostdalen. Numera har arrangemanget flyttat till tennishallen och vuxit till ett 40-tal deltagare.

Vad månde bliva av fortsättningen? Med Jens energi, uppslagsrikedom och  marknadsföring på Facebook kanske man kan vänta sig en explosionsartad utveckling som involverar hela länet. Glöm inte bort att Vätternrundan började i blygsam skala på 60-talet.

Kanske har Jens redan startat en ny trend. ”Du ser ganska många banor i trädgårdarna runt om i stan”, sa Jens till mig på lördagen.

Men fortfarande väntar jag på att få läsa om Stegeborg Open i MVT. Jag har läst om betydligt tråkigare arrangemang i den tidningen.

Line-up för nationalsången. Kanske inget Neymarskt engagmeang i sången men ändå.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom