Fortsätt till huvudinnehåll

Som en illaluktande morronfjärt



 
Fungerar ganska bra tycker jag.

Svenska kommuner springer i flock. Tre trender har dominerat under 2000-talets första 15 år och satt sina spår i stadsmiljön. Små och stora rondellbyggen, gångfartsområden och biogasprojekt. Det senare var en flopp och det ska jag återkomma till.

Rondellbyggena var först och den trenden är inte över än. Motala bygger en rondell i korsningen Kyrkogatan-Drottninggatan (ovanför kommunhuset) och i Mjölby umgås man med planer på en rondell i korsningen Smålandsvägen-Burensköldsvägen. När den är klar finns tre rondeller på en sträcka av några hundra meter från korsningen Smålandsvägen-Kungsvägen räknat. Om jag minns rätt har rondellbyggena underlättats av statsbidrag. Det finns även rondellplaner för korsningen Smålandsvägen-Svarvaregatan som är mycket trafikerad när BT byter skift vid 15.

Nu har också Ödeshög byggt ett gångfartsområde läser jag i Corren. Mina erfarenheter av gångfartsområden är Kanikeplan i Mjölby och Storgatan i Tranås på samma ställe som statyn av Ove Fundin är placerad.  Jag har inte sett någon olycka eller incident på Kanikeplan utan bilister, fotgängare och cyklister har samsats väl. Låt vara att somliga privatbilister inte förstått andemeningen utan utnyttjat utrymmet som parkeringsplats. Att varubilar parkerar ibland får man acceptera då det är enda möjligheten att nå butikerna. Återstår att se om kommunen vågar avancera och göra ett gångfartsområde av Kungsvägen ända upp till kyrkan och Stora torget.

Den tredje och mer problematiska delen av kommunala inneprojekt är biogasen. Det var 2008 Mjölby tillkännagav att kommunen hade stora planer på tillvarata gödsel från två stora mjölkgårdar med ledningar in till stan. Två dotterbolag – Östgöta Gårdsgas AB och Östgöta Gårdsgas Nät AB - under MSE bildades men de är idag vilande och lär knappast komma till användning.

Koblajorna från Hulterstad och Bleckenstad skulle alltså omvandlas till fordonsgas och säljas i en mack på Viringeområdet. Så var det tänkt och optimismen var stor. Den bistra ekonomiska verkligheten sa något annat. Den totala investeringen blev sex miljoner kr större än vad som beräknats tidigare. Mer luft än gas i det slottet.

Ödeshög fick banta sitt stora projekt tillsammans med potatistillverkaren Flensted AB till rimliga nivåer. Ett av skälen var att staten inte ville satsa (läs subventionera produktionen) och många storstilade projekt rann ut i sanden på flera håll i landet.

Biogasen försvann lika fort från de kommunala agendorna som en illaluktande morronfjärt. Vad blir nästa trend?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...