Speedway är paradoxernas sport

Bild: MIA KARLSVÄRD

Piraterna utklassar Lejonen i seriepremiären med 20 poäng inför 2 861 åskådare och allt borde vara frid och fröjd, eller? Piraterna mår för tillfället bra men svensk speedway är paradoxernas sport.

Å ena sidan: goda publiksiffror, omfattande mediabevakning och massor med spänning och adrenalinkickar för publiken. Å andra sidan: ständiga konkurshot över elitlagen, minskat antal lag och minimal nyrekrytering av unga förare. Piraternas frispråkige lagledare Stefan Andersson Skill påpekar den bristande nyrekryteringen som ett allvarligt framtidsproblem. Han undrar om elitserien överhuvudtaget existerar om tio år.

2 861 personer såg alltså premiären på plats och det är naturligtvis publiksiffror som div II-laget MAIF bara kan drömma om. Inför premiären gjorde NTM-koncernen en speedwaybilaga som innehöll mycket informativ och intressant läsning och som inte backade för att diskutera sportens problem. Det var länge sedan länets dominerande tidningskoncern gjorde en golf- eller fotbollsbilaga trots att svenska mästarna finns i spridningsområdet. Det finns tydligen en kommersiell attraktion i sporten som saknas hos konkurrenterna. Tidningsekonomerna vet var annonspengarna gömmer sig. C Mores sändningar är föredömliga och har bidragit till den ökande populariteten.

Dagens tidning innehöll, förutom matchreferatet, en publikenkät. När gjorde MVT en publikenkät vid MAIF:s hemmapremiär där de tillfrågade får uttrycka sin glädje över att säsongen är igång?

Stefan Andersson Skill vidareutvecklar resonemanget kring den dåliga nyrekryteringen. ”Det är för allvarligt redan från början. Det ska vara två cyklar, fyra hjälmar, bussar och alla möjliga grejer. Vi kan ha 30 barn här en lördag där de får testa men föräldrar drar öronen åt sig när de inser kostnaden.”

Stefan föreslår att klubbarna tar på sig kostnaderna för cyklarna initialt för att bredda rekryteringsunderlaget men hans förslag har inte fått gehör hos förbundet.

Samtidigt konstaterar Jens Bollius att utländska förare som Greg Hancock och Chris Holder och alla unga polacker vars namn jag inte kan stava till behövs för att locka publiken till arenorna. Men om man ska fullfölja Stefans resonemang behövs också lokalt förankrade stjärnor som Jonas Davidsson av samma skäl.

1978 var jag sportreporter på Corren i Motala och refererade några matcher på Duntis. Piraterna körde i näst högsta serien och det var inget vidare drag på den tiden. Inga lyskraftiga stjärnor och ett fåtal åskådare kring ovalen. Förarna hade inga staber av mekaniker i depån utan farsan, brorsan eller någon kompis skruvade på hojen. Bröderna Davidssons pappa Jan var med på den tiden men jag tror att han körde för Örnarna i Mariestad. Finns den klubben kvar?