Fortsätt till huvudinnehåll

En spegling av livet


Labyrintspelet tillhörde standardrepertoaren när jag var lokalredaktör i Boxholm. Den var lika vanligt förekommande i Correns spalter som Boxholm II. Ingen Boxholmsbilaga utan ett reportage om Labyrintspelet.

Ni vet där spelet där man med hjälp av två rattar balanserar en stålkula från start till mål utan att åka ner i hålen. Det finns väl ingen över 50 år som inte hängt med näsan över ett Labyrintspel på fritidsgården. Lika vanligt förekommande i hemmen som Stigas ishockeyspel.


Egentligen var uppmärksamheten svårförklarlig. Krasst räknat var Allan Carlssons leksaksfabriks främsta produkt liten i jämförelse med de valsade produkter och sågade trävaror som lämnade Boxholm. Men PR-effekten var god.

Spelets historik i korthet: Tranåsbon Sven Bergling var patient på Kolmårdens sanatorium och träffade Boxholmaren Tage Friberg som gärna hakade på produktidén. Tage bodde granne med båtbyggaren Allan Carlsson och bad honom om hjälp. Produktionen kom igång och företaget sålde ett par hundra exemplar av spelet till NK.

1953 tog Brio in spelet i sitt sortiment och försäljningen inom och utomlands sköt fart. Under storhetstiden gav det sysselsättning åt cirka 50 Boxholmare som tillverkade delar hemma vid köksbordet. Under en period var det leksaksfabrikens enda produkt. Toppåret 1972 tillverkades 140 000 Labyrintspel i Boxholm. Men allt roligt har ett slut och Brio beslutade 2005 att förlägga all trätillverkning till Kina. Var annars?

Leksaksfabriken finns kvar idag men i mindre skala. Allan Carlssons son Åke och hans hustru Birgitta tillverkar exklusiva inredningsdetaljer för bland annat IKEA och inredningsbutiker.

En förklaring till spelets popularitet? Jo, det är en spegling av livet. Att undvika fallgroparna vid sidan av den smala vägen.

Källor: Egna minnen och artikel i Östgötatidningen 2015 skriven av Klas Johansson.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...
En kommentar
Läs mer

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...
2 kommentarer
Läs mer

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...
Skicka en kommentar
Läs mer