Fortsätt till huvudinnehåll

Hård vind och torvade bunkrar


 
Urban med vinden i ryggen på ett korthål.
Öland har i många år marknadsfört sig som Solen och Vindarnas ö. Det senare fick vi känna på när vi spelade Links Golf Öland (Grönhögen) i tisdags. Tre veckors osannolik värmebölja förbyttes över en natt till en bister utmaning med 10 sekundmeters nordlig vind. Redan på första green blåste mössan av och för första gången på tre veckor frös jag.

Grönhögen har en specialitet som jag inte mött på på någon annan svensk golfbana. De kör med anpassad slope och det har också med vinden att göra. Dagens slope fastställs efter vindens styrka och –riktning. Vi fick alltså några extra slag i tisdags.

Att spela i hård, byig vind ställer stora krav på swingen på ett sätt som inlandsspelare inte är vana vid. I motvind är det vanligt att man tar i lite extra vilket inte gynnar bollträffen. Min spelkompis, Urban Sandberg, Vadstena, med sin jämna, rytmiska swing hade inga större problem att anpassa sig men så är han en rutinerad spelare med 40 års erfarenhet av spel på svenska och utländska banor.
 
Grönhögen kl 4 i tisdags morse.
Jag spelade Grönhögen en sommar för drygt 15 år sedan och då var det en pitch-and-putt bana men banan byggdes ut och renoverades under Pierre Fulkes ledning. Han åstadkom en riktig linksbana med åtskilliga torvade fairwaybunkrar och breda fairways. Projektet fick mycket publicitet i tidningen Svensk Golf och sedan dess har min nyfikenhet varit stor. Det finns få liknande banor i vårt land.

Fast det var en överraskning, ja nästan en surrealistisk känsla, över att vara ensamma på banan vid den här tidpunkten på säsongen på ett av Sveriges största turistmål. En treboll medlemmar gick ute före oss men försvann in i stugvärmen på andra sidan vägen efter sex hål.
 
Uppladdning inför rundan. Kicki, Ing-Marie och Urban.
Banan var till full belåtenhet även om jag hade väntat mig snabbare greener. Kanske orsaken var den hårda vinden eller den gångna vintern? Som f d sportjournalist har jag ett lager av bortförklaringar till varför många av mina puttar inte nådde ända fram. Boende i stuga mitt ute på banan förhöjer linkskänslan med sjöfåglars skrin på morgonkulan. Grönhögen har en annan specialitet. Driving rangen är ett vattenfyllt f d kalkstensbrott där måsar och trutar också trivs.

Dagen efter spelade vi Emmaboda GK, en skogs- och parkbana med helt annan karaktär och i behaglig temperatur. Mer om denna vid ett senare tillfälle.

 
Urban har, som Zacke brukar säga, känsliga händer .

Om ni vill se mer av bilderna så klicka en gång för större bild.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.