Fortsätt till huvudinnehåll

Vi väntar med spänning




Kommer ni ihåg den interpellation som orsakade tvärdrag i kommunfullmäktige i oktober 2017?  Det var då det stod klart att den nya rondellen i korsningen Järnvägsgatan-Smålandsvägen ska prydas av ett japansktinspirerat konstverk utfört av professor Jörgen Svensson, chef för Dalslands konstmuseum. Debatten följdes av nyhetsartikel i Corren, insändare i samma tidning och kommentarer på Facebook.

Kritikerna sköt in sig på tre saker: 1)Det är för dyrt. 2) Handläggningen har inte följt reglementet. 3) Den lokala konstparnassen har inte fått lämna anbud. Man anade en och annan öm tå bland tjänstemän och kommunpolitiker. Ingen sa det rent ut men somliga ansåg nog att marknadschefen Eva Rådander agerat självsvåldigt.

I spåret av debatten beslutades om en ny konstpolicy för Mjölby kommun där det slogs fast att kultur- och fritidsnämnden ska ha det avgörande inflytandet på framtidens offentliga konst.

”Det går inte att ta sig förbi kultur- och fritidsnämnden. Vi ska ha det avgörande inflytandet när sådana här beslut tas”, sa nämndens ordförande Elisabeth Moborg till Corren förra hösten.

Det återstår förstås att se vilka goda idéer som kläcks i nämndens hägn.

Nu är rondellen i trafik sedan några månader tillbaka. Arbeten med att gjuta en plattform och att koppla på ledningar har pågått under sommaren. Jag väntar med spänning på installationen av konstverket, den högtidliga invigningen och allmänhetens reaktion. Jag förväntar mig en minst lika pampig invigning som den av potatisen i Viringerondellen 2011 där hela kommunledningen, tjänstemän och politiker deltog liksom dåvarande länsrådet Magnus Holgersson.

Trafikmässigt blev rondellen bra. Den tidigare signalreglerade korsningen orsakade en och annan svettpärla när man kom på Järnvägsgatan och svängde vänster in på Smålandsvägen vid halv fyra. Undrar var nästa rondell, förlåt cirkulationsplats, ska byggas.

Marknadschefen Eva Rådander uppger att konstverket invigs vecka 40 eller 41.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.