Fortsätt till huvudinnehåll

Mediernas nya gunstling




Massmedierna tävlar numera om att strö superlativer över Mjölby kommun. Den senaste i raden är Östgötarna (Länsförsäkringar Östgöta är utgivare) som berömmer befolkningsutvecklingen och framförallt bygget av Svartå strand. Mjölby – lägligast i länet är rubriken på den ledande artikeln och på annan plats skriver Frida Bjerkefors, privatmarknadschef på Mjölbykontoret, om vilken trygg och säker plats Mjölby är att växa upp på.

Den som inte varit med tidigare kan ju tro att punkthusen och villorna på Svartå strand vuxit upp ur tomma intet men jag vet att den nya stadsdelen är resultatet av ett envist och tålmodigt arbete som dåvarande kommunledning (läs Jörgen Oskarsson och Henry Jansson) inledde de första åren av 2000-talet genom att köpa fastigheter i det sunkiga f d industriområdet. Kommunalrådet Oskarsson var klar över att Mjölby skulle dra nytta av närheten till Linköping och dess arbetsmarknad.

Först 2007 presenterades de första planerna på bostadsbebyggelse och det tog alltså nio år från ax till limpa inbegripet en rad överklaganden om en viss tomt som var granne med ICA. Stadsplanering är en sport för tålmodiga.

Mycket annat positivt hände under 2000-talets första decennium. Bygget av Resecentrum, bygget av Lundbybadet och villabyggnation i Mantorp och på Sörby är andra delar av denna framgångsrika mix. Ska inte glömma Skänninge Idrottspark omvandling i samband med bygget av dubbelspåret.Toyota Material Handling (BT) och Väderstadsverkens positiva utveckling inte att förglömma.

Är då allt frid och fröjd i Mjölby numera? Nej, centrumhandelns problem och kommunens framtvingade köp av tynande Galleria Kvarnen nämns inte med ett ord. Var och en gör sitt utsnitt av verkligheten.

Så positivt har det inte alltid varit. När jag i min gröna ungdom – det handlade om 60-talet och Motala Folkets Park - kunde man höra ”är du inte klok eller kommer du från Mjölby” om någon råkade knuffa till ett annat par. I bästa fall slutade det med enbart munhuggning och i sämsta fall med blodvite bakom knuten, näsblod och röda fläckar på det ljusa svepet.

Övriga östgötars uppfattning om Mjölby var inte hög och frågan var om Mjölbybornas självbild var så mycket högre. Mjölby var en järnvägsknut där lokförare och konduktörer bytte uniform mellan resorna. Punkt slut, kom inte hit och stick upp!

Idag finns det anledning för Mjölbyborna att hålla huvudet högt och blicken riktad rakt framåt även om det saknas medeltida slott, kilometerlånga sandstränder, tjusiga skärgårdsöar, universitet och domkyrka. Fast vi har en ruggigt bra golfbana.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.