Fortsätt till huvudinnehåll

Ett eko från förr


Som ett eko från förr.

Det är snart tio år sedan jag lämnade jobbet på Corren. En av mina arbetsuppgifter var att referera kommunfullmäktiges möten. Inte de mest inspirerande arbetsuppgifterna men ibland dök det upp små guldkorn.

Under det första decenniet av 2000-talet, när McDonalds var ensam herre på Viringe, fick dåvarande kommunalrådet Jörgen Oskarsson mycket kritik av moderata lantbrukare för att kommunen köpt på sig för mycket jordbruksmark. Med facit i hand var beslutet att köpa Viringe för handelsändamål ett riktigt beslut. Vi vet hur området ser ut idag. Det finns knappt en ledig kvadratmeter att bebygga och vägrestaurangerna är staplade på varandra. Jureskogs är senaste tillskottet.

Därför log jag lite igenkännande när jag läste Correns artikel om senaste fullmäktigemötet. Moderaten Mats Allard (lantbrukare) kritiserade kommunens köp av Hulje 8:3 som är strategiskt belägen i skärningspunkten mellan E 4, Rv 50 och vägen till Hogstad. Kommunen vill detaljplanera 11 hektar för industri- och handelsändamål och intressenter finns. Marken kostar 5,3 miljoner kr.

Mats Allard sa att det numera krävs synnerliga skäl för att ta jordbruksmark ur produktion och hoppades på uppbackning av Länsstyrelsen och fick stöd av en lantbrukskonsulent på den statliga myndigheten. Planeringschefen Jimmy Johansson på Mjölby kommun är av annan uppfattning och tror inte att Länsstyrelsen sätter käppar i hjulet för kommunens planer.

Jag anser att det vore tjänstefel av en kommun att inte utnyttja guldläget vid Sveriges största pulsåder E 4. Det är ofrånkomligt med intressekonflikter när en stad expanderar. Vad ska annars Mjölby ta vägen om inte på f d åkermark? Jag förmodar att de tre största villaområdena, Eldslösa, Ryttarhagen och Slomarp en gång tiden varit just jordbruksmark. Lundby och Sörby industriområden ligger också på gammal jordbruksmark.

Blivande industriområde eller en fortsättning som åkermark?
Moderaterna i Mjölby är tydligen ett intresseparti för lantbrukare.

Kommentarer

  1. Känns nästan som bakåtsträvande ideer. Varför ska stan växa mer.
    Det kan komma tider då vi för att överleva måste ha odlingsbar mark att odla etc., våra näringar på. Varför ska vi importera mat, när vi har näringsrik mark både för odlingar av geönsaker och för djur att beta på.
    Hus kan väl med fördel byggas på stenmark.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte riktigt vad stenmark är men du kanske vet var sådan finns i trakten av Mjölby?

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom