D et är årsmötestider nu. Det gångna verksamhetsåret ska summeras och paketeras och riktlinjerna för det kommande året dras upp. Dessa möten är i regel ganska tråkiga tillställningar som följer samma mönster år från år. Sittande ordförande får också leda mötet, årets räkenskaper nagelfars, revisorerna ger ansvarsfrihet och någon fråga ställs. Efter tre kvart börjar publiken skruva på sig och sneglar mot kaffebordet. Men första ska plaketterna från klubbmästerskapet delas ut. Men vid enstaka tillfällen kan det hetta till. Jag tänker på Mjölby GK:s höstmöte 1995 när ekonomin höll på att rämna alldeles. Göran Lövgren röstades bort som ordförande och ersattes av en styrelse med Sören Andersson som ordförande och den senare inledd en tuff besparingskampanj för att klubben skulle överleva. Det krävdes två årsmöten innan beslutet klubbades. Det märkliga var att valberedningen hade så dålig koll på stämningen i klubben att den hela tiden föreslog omval av Lövgren. Någon sådan turbul