Fortsätt till huvudinnehåll

35 000 på Mantorps premiär


Söndagen den 31 augusti 1969 är en historisk dag i svensk och östgötsk motorsport. Invigning av Mantorp Park med 35 000 åskådare om man ska tro Motala Tidning vars sportsida jag avfotograferat. En finländare vann huvudloppet för sportvagnar men det fanns lokala inslag också. Key Thun (tyvärr bortgången) från Vadstena vann loppet för standardvagnar 1 000-1 500 cc. Key kämpade hårt med SMK Motalas Stig Andersson som körde en betydligt motorstarkare Ford Mustang. Key Thun  syns på bilden längst upp till höger.

Key Thun var en känd Vadstenaprofil. En gång för många år sedan blev jag och en kompis bjudna på en "åktur" från Borghamn till Vadstena i en ny Opel Manta. Key föredrog att inte köra 50-lappen utan småvägarna upp mot Vadstena. Och det gick undan. Vi höll oss krampaktigt i där bak medan ägaren bet på naglarna i framsätet. Men vi kom fram helskinnade. Key var en mycket skicklig förare.

Bläddrar lite i historieböckerna och ser att huvudloppet i Formel 2 1971 vanns av en viss Ronnie Petersson. Ronnie förolyckades 1978 på Monza. Trea i det loppet var argentinaren Carlos Alberto Reutermann.

Den senare åtföljdes av två radioreportrar från Argentina. Jag såg tidsträningen på lördagen och spanskan smattrade från ett torn. De var stora grabbar, cirka 190 cm långa, med oanade röstresurser. De sände över kortvåg men hade klarat att referera loppet utan hjälpmedel. Skämt åsido, men det var två färgstarka killar. Tänka sig att de flugit från Argentina för att gästa Mantorp Park.

Reutermann vann tolv F 1-lopp under sin tioåriga karriär och var som bäst tvåa i VM-cirkusen 1981. Efter racingkarriären gav han sig in i politiken och blev guvernör och senator för regionen Santa Fé. Argentinaren är en av många intressanta förare som gästat Mantorp under åren.

Mantorp Park har givit upphov till många artiklar i lokalpressen. Alltifrån raggarupplopp under dragracingen på 1980-talet till oavbrutna klagomål och diskussioner om bullerproblem med Länsstyrelsen som någon sorts domare.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindsk...