Fortsätt till huvudinnehåll

För höga lönekostnader



För höga lönekostnader i förhållande till försäljningens storlek var orsaken till att Mat i Folkungabygden (Wienerbageriet) gick i konkurs. Den slutsatsen drar konkursförvaltaren advokat Leif Norberg som i dagarna lämnat in förvaltarberättelsen till tingsrätten.

Den ekonomiska redovisningen är ingen munter läsning. Tillgångarna uppgår till 103 000 kr medan oprioriterade skulder är 754 000 kr. Bristen i boet är således 650 000 kr. Av skulderna är 338 000 kr leverantörsskulder och 384 000  kr är löneskulder som ersatts av lönegarantin.

Under bolagets korta levnad, cirka 18 månader, fick bageriet tillskott från ägarna (pastoratet och dess medlemmar) på 1,6 miljoner kr. Trots detta kunde inte konkursen undvikas utan var ett faktum i juli i fjol.
Konkursförvaltaren har inga anmärkningar på hur bokföringen har skötts. Han räknar med viss utdelning till oprioriterade fordringsägare.

Detta juridiska dokument sätter väl punkt för pastoratets äventyr som leverantör av bullar och bakelser. Frågan är om Folkungabygdens pastorat fortsätter med sina planer på att driva en koncern för HVB-hem, äldreboende eller förskola som kyrkoherde Fredrik Lennman skissade på när han tillträdde som storpastoratets första kyrkoherde 2016. I en intervju i Corren (28 april 2016) sade han att han och styrelseordförande Leif Larsson brann för tanken att bilda en affärsdrivande koncern i pastoratets hägn. Kyrkan blir allt fattigare med ett sinande antalet medlemmar och för att motverka detta behövs ett eller flera företag. Verkligheten visade sig vara tvärtom.

Den fortsatta inriktningen är kyrkorådets och kyrkofullmäktiges sak att avgöra. Beslutet att förvärva ett bageri hade en majoritet av kyrkofullmäktiges ledamöter bakom sig men opposition saknades inte.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...