Fortsätt till huvudinnehåll

Hur ska Zlatan klara detta?

Hur ska Zlatan kunna konkurrera med Villa i höst om en plats i Barcelonas anfall? Det är den första tanken som slår en efter att ha bevittnat den makalösa holmgången mellan Spanien och Paraguay i kvartsfinalen. Ingen är förvånad över att Villa slår in segermålet efter tre stolpträffar. Maken till goalgetter har inte funnits sedan Gerd Müller på 70-talet.

Men med Tysklands uppvisning mot Argentina på näthinnan förbleknar ändå Spanien. Tysklands rätlinjiga anfallsspel där varje man har sina särskilda uppgifter och löpvägar (där kom det) är imponerande. Målet är att komma till avslut så fort som möjligt att för att dra nytta av överraskningseffekten.

Spaniens sätt att dutta runt och hålla i bollen i all evighet är ögonfägnande men inte särskilt effektivt.

Att tippa detta VM har visat sig vanskligt men denna gång är Tyskland favorit. Trots Villa.

I Sportbladet framförs en intressant teori till Tysklands framgångar. Laget är det yngsta av VM-lagen och bara riktigt unga män orkar springa oförtrutet fram och tillbaka, upp och ner. Som ett exempel på motsatsen pekar den tyske förbundskaptenen ut gamla, stabbiga Italien. Så nu förstår jag varför jag knappt orkar gå till närbutiken och köpa kvällstidning…

Bara tre matcher och en vecka återstår och jag som tycker att turneringen började igår. Abstinensproblemen har redan infunnit sig.

Kommentarer

  1. De minnesgoda kommer väl ihåg Klabbe VM-84, snacka om "Tudornisse", maqken till löpningar vete fåglarna om jag har sett sedan dess

    SvaraRadera
  2. Klabbes insats VM -94 var underskattad. Han fick orättvist mycket skit för att han skulle vara oteknisk. Tror det var journalister vid Skänetidningarna som låg bakom den kampanjen. Undrar om jag någonsin kommer att få uppleva något liknande VM -94?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.