Fortsätt till huvudinnehåll

Grattis Fredrik och Magnus



Grattis till bröderna Fredrik och Magnus Carlsson, ägare till Flemminge Golf AB, som av Boxholms kommun utsetts till Årets Företag. Golfklubben vid Svartån har inte mindre än 2 500 medlemmar.

Vägen till den nuvarande anläggningen har inte varit spikrak. Brödernas försök att bygga ut den gamla banan möttes inte direkt av någon generositet från Boxholmsbornas sida. Jag var med vid två offentliga samrådsmöten under projekteringstiden och blev minst sagt förvånad över den ogenerösa attityd som golfbanan och dess ägare mötte i Boxholm.

Orienterare, skidåkare och dragkampare öste skit över golfbanan tillsammans med en majoritet av grannarna. Det var flera ritningar och förslag som förkastades innan banan fick sitt nuvarande utseende och kommunens byggnadsnämnd var heller inte så snabb att bevilja byggnadslov. Jag beundrar det tålamod och lugn som Fredrik och Magnus bemötte sina kritiker med. Förvecklingarna under resans gång kommer säkert inte Fredrik och Magnus att beröra vid den middag som arrangeras i nästa vecka men undertecknad behöver inte vara lika diplomatisk.

Flemminge är ingen lyxanläggning som Bro Hof – det ska sägas utan omsvep - utan en liten och välskött bana med familjär stämning och låga medlemsavgifter. Perfekt för nybörjaren att starta sin golfkarriär. I det här sammanhanget ska framhållas att föräldrarna, Björn och Lilian Carlsson, också lagt ner många arbetstimmar och förtjänar ett tack.Carlssons är allt en riktig golffamilj.

För övrigt kan jag tillägga att min gamle kompis, fotografen Jalle Asklund, som jag nött många golfbanor tillsammans med under åren, har återupptagit golfspelet med ett medlemskap i Flemminge. Det gläder mig.


http://www.golf.se/Folja/Nytt-fran-Golfsverige/2012/12/Ostgotaklubb-blev-Arets-foretag-/

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...