Fortsätt till huvudinnehåll

Vi står inför värsta helgen



Bara en dag till nyårsafton. En av de mest ångestladdade helgerna i Svedala. Stanna hemma och äta gott och skicka SMS till vänner och släktingar eller gå på partaj? I det senaste alternativet gäller att bli lagom full. Med detta menas att bli tillräckligt full för att inte framstå som sitt vanliga tråkiga vardagsjag, men inte tillräckligt berusad för att behöva kräkas på muggen. Tro mig, den gränslinjen är tunn men med stigande ålder och erfarenhet lättare att klara. Den gyllene medelvägen. Lagom är ett underskattat ord i det svenska språket.

I ungdomens tid var nyårshelgen ett helvete om man var singel. Fick man inte till det en nyårsafton var glasberget det som väntade i decennier framöver. Då hade man ändå betalat en mindre förmögenhet för en seg, torr, kall kyckling med potatisgratäng på Statt i Motala eller Starby i Vadstena. Bara midsommarafton var mindre ångestladdad men då slapp man åtminstone betala ockerpriser på en kommunalt subventionerad krog med vinröda, decimetertjocka heltäckningsmattor.

En av de mest upphaussade nyårshelgerna var inför millenniumskiftet 2000. Någon som minns? Massmedia frossade i kommande problem. Datorer skulle braka samman, tåg kollidera, flygplan störta, vatten och fjärrvärme upphöra. Kaos, anarki och samhällets upplösning. Även en normalt sansad person som Mjölbys kommunalråd Jörgen Oskarsson räknade med att behöva tillbringa nyårsnatten i Stadshuset tillsammans med kommunchefen. Tänk dig att tillbringa en nyårsnatt i Stadshuset tillsammans med en karl som har kontoret på andra sidan korridoren 364 övriga dagar om året. ”Jaha, nu har VA-verket i Mjölkulla slutat fungera. Ska vi släppa ut skitberget i Svartån och hoppa att Linköping löser problemet?”

Vi tillbringade kvällen hemma tillsammans med släktingar med god mat och lagom att dricka. Enda problemet var att en av hundarna fes infernaliskt och ofta. Han var väl extra nervös, stackarn. Men hustrun sa att det luktade inte värre än en vanlig hundlös lördagskväll. Vad hon nu menade med det.

Med facit i hand vet vi vad som hände. Ingentingen som redaktör Norén brukar säga. Massmedia har inte alltid rätt. Kungsvägen var lika tom som vanligt på nyårsdagen och i villor, radhus och lägenheter rådde baksmälla, ruelse och snabbt glömda nyårslöften om ett bättre och smalare liv.

En annan praktisk detalj att tänka på inför måndagen. Välj nyårspartaj nära hemmet för taxi fungerar inte. Tänk att på att ett fyllo inte klarar att bära ett annat fyllo (hen) över ett antal snödrivor.

Stanna hemma. Ät gott (undvik kyckling) men var nykter. Pussa ingen annan än din lagvigda. För är du i min ålder och har vuxna barn vet du att telefonen ringer någon timme efter midnatt och i telefonen hörs en bekant röst: ”Farsan, kan du hämta oss. Taxi har slutat köra och vi fryser om fötterna.”

Gott nytt år önskar jag alla i slott och koja! The same procedure next year.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom