Fortsätt till huvudinnehåll

Åren går men kärleken till fotboll består



Årets VM-turnering i Brasilien är den femtonde i ordningen sedan Sverige stod för värdskapet 1958. Åtskilliga goda minnen från de tillfällen när Sverige deltog och spelade bra (1958, 1974, 1978 och 2002) och mitt starkaste minne är från 1958.


Sommaren 1958 slogs VM och regelskeppets Wasas bärgning om utrymmet på tidningarnas förstasidor. Dykarbasen Fältings trygga, pipförsedda nuna var nästan lika vanligt förekommande som Gren, Liedholm, Nacka och Kurre Hamrin.

VM var den första TV-sända och åtskilliga radiohandlare lade grunden till en förmögenhet genom att sälja 17-tums svartvita apparater. Men till mitt föräldrahem på Storgatan 21 hade TV ännu inte hittat.

Men svåger Rune, gift med min äldsta syster Vivi, tyckte att den fotbollstokiga nioåringen borde få se en match på TV. Kvartsfinalen mot Sovjetunionen, eller Ryssland, som vi sa redan på den tiden, och vi styrde kosan mot legendariska Vättervågen i Varamon. Morsans cykel var färdmedlet. Rune vid styret och jag på pakethållaren.

Vi köpte biljetter och hela lokalen var fylld av manspersoner i olika åldrar. 17-tummaren av märket Luxor tronade på en liten scen vid väggen. Det var som en biosalong med en förbålt liten duk. Anna-Stina Ginman serverade kaffe, läsk, bullar och sockerkaka i pausen och jag orkade inte dricka upp min banancider från Hammars bryggeri. När Kurre Hamrin gjorde avgörande 2-0 reste sig publiken upp och vrålade ut sin glädje men taket höll.

”Nu hamnar Jasjin och hans kompisar i Sibirien”, sa en gubbe till Rune när matchen var slut.

Sibirien? Vi cyklade hem mot Storgatan och i höjd med Furulid frågade jag Rune. Vad menade han med Sibirien? Ja, förklarade han: allmänt misshagliga personer, folk med felaktiga åsikter eller såna som gör bort sig hamnar i Sibirien. Där är fruktansvärt kallt. Kallare än Vättern en dålig sommar.

Det var första gången jag fick en insikt som sambandet mellan idrott och politik.
Men vad gjorde det när Sverige nästan vann VM, Rune fixade Julles autograf, solen sken varje dag och badtemperaturen i Vättern var 22 grader. Wasa kom allt närmare ytan och Richard Dahl blev Europamästare i höjd på Stockholms stadion senare på sommaren. En sommar i Motala värd att minnas.

Finaldagen tillbringade jag hos en annan syster i Boxholm. Att den andre fotbollstokige svågern inte tog med mig till den TV-sändningen tog jag som en (liten) man. Inga och jag lyssnade på radiosändningen och innan matchen länsade jag kiosken på Storgatan på lagret av salt lakrits. Godbitarna delade jag med min ettåriga systerson Roger som idag är en 57-åring med fyra barn och ett barnbarn. Nioåringen på cykeln är pensionär.

Åren går men kärleken till fotboll och salt lakrits består.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd
Skicka en kommentar
Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade
Skicka en kommentar
Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom
Skicka en kommentar
Läs mer