Fortsätt till huvudinnehåll

Per Olof Ahls minnesplats, nja...



 
Mjölby har ingen självklar kändis att skryta med som grannkommunerna. Ingen Gösta Löfgren, ingen Den heliga Birgitta och ingen Klas Ingesson. Här finns bara hederliga Svenssons (en majoritet) som går till jobbet varje dag utan den strålglans som omger kändisar.

Funderar på om det är detta som gör att Per Olof Ahl (KappAhl) får en minnesplats i nyanlagda Lillå Parken. Jag är inte helt övertygad om att valet var självklart. Per Olof Ahl är visserligen född i Mjölby men hans bana som framgångsrik affärsman startade i en källarbutik i Mölndal 1953 där han sålde billiga damkappor och bojkottades av konkurrenterna. Företaget växte till en stor och lönsam butikskedja med både dam- och herrkonfektion.

KappAhl lämnade företagets drift till en son 1986 och drog sig tillbaka till sitt gods i Skåne. Han dog för 18 år sedan. Om du gör en enkät på gatan idag tror jag det är få människor under 50 som känner igen hans namn.

Om motionens intention var att lyfta fram entreprenörer i näringslivet finns andra mer näraliggande personer även om de saknar det som kallas kändisstatus. BT:s dåvarande vd Karl-Erik Andersson gjorde mycket under 1990-talet för att utveckla trucktillverkaren till den världsledande position det har idag, eller Rune Stark som startade Väderstad-Verken.

Tummen upp för Lillå Parken men nja för KappAhl. Ett plus dock för den stilrena och smakfulla utformningen av minnesplatsen. Jag är glad för att kommunen inte fallit för frestelsen att gräva ner en glasfiberpotatis i myllan.


Kommentarer

  1. Kul att du tar upp ämnet!

    "Om du gör en enkät på gatan idag tror jag det är få människor under 50 som känner igen hans namn" - jo, det är just det som förhoppningsvis kan förändras med uppmärksamhet. Dessutom är det ännu färre som vet att Pelle kom från Mjölby. Däremot vet nog så gott som alla vad KappAhl som företag är.

    Att man lyfter fram en person utesluter inte att man även lyfter fram andra. Jag tackar för namnförslagen!

    SvaraRadera
  2. Hittade idag en gammal tidning från 1988 med en interview om Pelle efter hans olycka på flygplan. Jag som kom 1987 till saltsjöbaden och jobbade på ett muset kom varje dag förbi KAPP AHL. Och der finns kvar idag.
    Sverige, särskild Göteborg ska vara stolz über denna äffärsmann
    Mvh Gunda Uta v.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.