Fortsätt till huvudinnehåll

Myten om sambafotboll



Sista måndagen i juni och Broarnas dag med förlustelser är förbi. Det är den här tiden på året när stan avfolkas och Mjölbyborna dra till sina sommarparadis i Blåvik, Malexander och Nässja. Eller kanske Mallis. Det märks på den glesa trafiken om inte annat. Trafikljusen blinkar gult vid Kungsporten i vanlig ordning. Bara Östgötatrafikens rödgula järnvägsvagnar rullar som vanligt över bron.

Fotbolls-VM rullar vidare och jag har inte tröttnat ännu. Tommy Engstrand sa i TV:s sportpanel att det var kanske det roligaste hittills. Jag är benägen att hålla med- Det slår mig att lag som Holland (Robben), Brasilien (Neymar) och Argentina (Messi) är mycket beroende av sina stora stjärnor. Det händer inte så mycket framåt om dessa herrar inte är inblandade. Myten om sambafotboll och Brasiliens tekniska överlägsenhet är spräckt. Brasilien verkar inte så märkvärdigt jämfört med de övriga topplagen, Neymar undantagen förstås. Tycker att Mexikos Alexis Sanches var lika bra som den hajpade brasilianaren.

Robben skälls ut som fuskare för att han trillade på ett ben på övertid igår. Men jag litar på Granqvist, Fjellström, Lundh och Hasse Backe som säger att domarens beslut var korrekt. Den kvartetten kan fotboll med Backe som primus pares. Jag vet inte om Holland har det vassaste laget men jag hoppas de orange vinner. Varför? Ett lag som snubblat på mållinjen tre gånger är värt att få lyfta gyllene bucklor mot himlen.

Vi har det senaste året blivit matade med rapporter som papperstidningens snara död och idag var jag med om en märklig händelse. Av ett särskilt skäl ville jag köpa ett exemplar av MVT. Provade på Pressbyrån men där finns bara Corren och Länstidningen. Jag vet att MVT finns på biblioteket men jag ville ha ett eget exemplar så jag åkte till Skänninge och Östenssons och där hittade jag vad jag sökte. Här talas det om upplagekris för dagspressen och så finns inte tidningen att köpa i grannkommunen på det oerhörda avståndet av 30 kilometer.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag.   Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

"Bitterhet är inte min grej"

  J ohan Birath lämnar politiken definitivt den 1 mars. På lördagen avsade han sig samtliga uppdrag för socialdemokraterna. Johan har haft ledande uppdrag för sitt parti i många år och bland människor i och utanför Boxholm sågs han som Britt-Marie Johanssons självklara efterträdare, men en medlemsomröstning i partiet röstade fram Claes Sjökvist, kultursekreterare i Tranås, som partiets främsta företrädare. Valresultate t ställde all planering på ända och fick till följd av Britt-Marie Johansson sköt upp sin planerade pensionering i somras. Men nu har alltså Johan nått vägs ände åtminstone vad partipolitiken beträffar. Johan Birath har en spännande bakgrund. Började som valsverksarbetare, vidareutbildade sig till lärare och forskare. Han har skrivit såväl skönlitterära verk som flammande protestartiklar mot ysteriets nedläggning och är flitigt anlitad som föredragshållare i historia. De östgötska bibliotek, församlingshem och bygdegårdar, som inte haft besök av Johan, är lätt rä

"Åk till Linköping - skit i Mjölby"

                                                                             Användbar till mycket. K ommunal marknadsföring är inte lätt särskilt inte som orten ifråga inte har något att visa upp. Ett av de mer udda inslagen i min journalisttillvaro i Mjölby var kampanjen ”Åk till Linköping – skit i Mjölby”. Och den historien från 1982 är värd att berätta. En av de anställda på fritidskontoret ansåg att Mjölby hamnat i bakvatten när det gällde jakten på turister i konkurrens med övriga kommuner i västra länsdelen. Hans tankegång var inte originell men klarsynt. Ett stort antal resenärer passerade genom kommunen på E 4 och denna mäktiga potential utnyttjades inte. Vi måste hitta ett sätt att få åtminstone tio procent av de förbipasserande att stanna till. Vilka är de mest grundläggande behoven hos förare och passagerare? Jo, alla blir nödiga förr eller senare. Särskilt om man färdats 35 mil.   Ett utedass med vidhängande informationstavlor byggdes i Väderstad. Sagt och gjort.