Fortsätt till huvudinnehåll

Dagens tema är gräs



Dagens tema är gräs. Gräs att klippa, gräs att spela golf på och gräs att spela fotboll på. Just nu är min 25 kvm radhusgräsmatta nyklippt. Jag är riktigt nöjd när jag blickar ut över den. Visserligen med stora inslag av klöver och mossa men mjuk och skön att gå på. Den enda skönhetsfläcken är den bruna fläck jag åstadkom när jag lade ifrån mig grillgallret i helgen, men lite spill får man stå ut med i jakten på en perfekt karrékotlett.

För någon månad sedan var det ganska mycket publicitet när en PR-sinnad gräsodlare utanför Skänninge fick sälja gräsmatta för miljonbelopp till Friends Arena. Svenskt gräs skulle vara motståndskraftigare än holländskt sas det. Med undantag av Aftonbladet var ingen inget medium som noterade att Skänningegräset fick bytas ut tre veckor senare. Nu är jag kanske lite elak för gräset på nationalarena utsätts för ett ovanligt hårt slitage, inte av AIK eller landslaget, utan av de konserter som förekommer där. Förvisa konserterna till Hultsfred tycker jag. Eller Bråvalla.

Hur kan någon vilja ge åtta miljoner för de gräsmattor som finns på Motala golfbana? Frågan är berättigad men för Jan-Ove Boll är svaret självklart. Om jag uttrycker mig försiktigt är inte Motalas bana populär bland övriga östgötska golfare. En reporter på golf.se som ringde mig i morse sa att han spelat banan två gånger, första och sista. Blinda utslag och dito inspel är inte populärt hos någon golfare och alla över 40 får ont i benen av allt trampande i backarna. Men banan är fostrande och Motalaborna ofta i topp på de regionala tävlingarna.

För de tusentals som åker Vätternrundan blir det annat trampande i backarna- För egen del är förhållandet till Vätternrundan ett avslutat kapitel för länge sedan. Boring.


Hoppas solen tittar fram men var försiktig med grillen så att du inte bränner upp gräsmattan. Vi hörs och syns i klorofyllan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...

340 år med släkten Ehrenkrona

Norra gaveln av Hulterstad. Hulterstads takstolar fullkomligt bågnar av Ehrenkronska släkttraditioner. Sammanlagt 340 år har 13 generationer styrt på gården och den nuvarande ägaren Carl-Erik Ehrenkrona (f-49) är den sjunde generationen i obruten följd. Den har aldrig varit ute till försäljning på den fria marknaden utan vandrat vidare genom arv och släktförbindelser. En feodal tradition utan motstycke i Mjölbytrakten. På övre våningen av Hulterstad hänger porträtt på samtliga ägare med hustrur från generalen Jakob Burensköld till och med överstelöjtnanten Carl Erik Hjalmar Ehrenkrona. Andra kända adelssläkter i annalerna är Gyldenklou, Burensköld och von Schwerin. Den förste Ehrenkrona som bodde på Hulterstad var hovstallmästare Erik Philip Gammal Ehrenkrona. Han tillträdde 1781. Han var brorson till riksrådet Karl Gustaf Gammal Ehrenkrona som var gift med Ulrika von Schwerin. Hulterstad ligger några kilometer söder om Mjölby i Svartåns dalgång mellan ån och ...

Sanning i Motala är ett dåligt skämt i Mjölby

V ad ska vi ha ett stationshus från 1800-talet till? Frågan är aktuellt i Motala där min f d kollega Per Olsson köpt Motala Verkstads stationshus, granne med gamla Texas. Per köpte fastigheten förra året och hade väl då inga klara idéer vad huset ska användas till. Så fick han en förfrågan om att hyra ut till närbelägna Pizzaverkstan som är i behov av större lokaler och Per skickade in en ansökan om bygglov. I den ansökte han om ändrat användningsområde från föreningslokal till restaurang. Men han blev nekad. Ett av argumenten var att stationshuset ligger för nära spåret.   20 meters avstånd mellan restaurang och spåret i Sya. Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Caroline Unéus (M) tvår sina händer och skyller på rigid lagstiftning. Hon tycks för övrigt tro att landets lagar stiftas i Östergötland om man ska tro dagens artikel i Corren och MVT. Sista ordet är inte sagt. Enligt Corren kommer Per att skicka ett överklagande till Länsstyrelsen. Jag önskar honom lycka till. ...