Vad döljs under Vätterns mörka yta?

Vad finns under ytan?

Vilka hemligheter döljs i Vätterns mörka vatten utanför Hästholmen? Sjöpolisen är på väg att bärga kvarlevorna efter en av de 24 ombordvarande som följde med ångaren Per Brahe i djupet den 19 november 1918. Kan det vara lämningarna efter den olycklige befälhavaren Boija som av samtiden ansågs som skyldig till haveriet? Bland de omkomna fanns tecknaren John Bauer och hans familj.

De här uppgifterna kan läsarna av Östgöta Correspondenten ta del av i dagarna. I spåren av svåra olyckor följer alltid spekulationer eller skrönor. En sådan är att kapten Boija skulle överlevt och tagit med sig skeppskassan iland för att sedan emigrera till USA. Den historien har noll procents sannolikhet. Att en medelålders man tar kassaskrinet i munnen för att simma i land under en av årtiondets svåraste stormar är helt enkelt inte trovärdigt. Han följde med sitt fartyg i djupet precis som övriga ombordvarande.

Fakta om olyckan är att samtliga kroppar utom sex återfanns vid bärgningen 1922. Fartyget var överlastat och förlorade manöverförmågan i den hårda vinden. Rederiet var känt för att pressa befälhavarna att överlasta sina fartyg.

Mina funderingar kring artikeln rör sig i en annan riktning. Varför har marinarkeologerna intresserat sig för olyckan just nu – 97 år efteråt? Det har väl funnits hur mycket tid som helst under 1900-talet? Vem drar nytta av den här publiciteten just nu? Kan det hänga samman med att det kommunägda hamnbolaget och Peab försöker sälja dyra bostadsrättslägenheter i hamnen.

Jag märker att mina tankegångar blir lite väl konspirationsteoretiska och konspirationsteoretiker står inte högt i kurs hos mig. Å andra sidan kan man säga att försäljningen påverkas väl inte av att Corren och Östnytt berättar om dykningarna?  Det måste väl vara andra faktorer som påverkar ett eventuellt köpbeslut?¨

Nej, jag avskriver den konspirationsteorin men tycker att en grundlig undersökning av olyckan kommer väl sent.

Vad händer nu? Skelettdelarna bärgas och genomgår någon form av rättsmedicinsk undersökning. Akademiker tar tid på sig och när resultatet är klart har tidningarna glömt historien från oktober 2015. Och Per Brahes haveri faller i glömska igen. Den här historien är nog bara intressant för fackfolk. Betydligt svårare haverier har som bekant inträffat senare i vårt land.