Sidbyten i juridiken, hipsters och mods

Juristvärlden i vår del av länet är liten. Tanken slår mig när jag läser referatet av den smått absurda rättegång där ett par begåvningar från Värmland har misshandlat fel person utanför en restaurang i Mjölby och försökt pressa restaurangens ägare på 50 000 kr.

Åklagare i målet är Helene Gestrin. När hon inledde sin juristbana för 20 år sedan var hon anställd på bröderna Orrenius advokatbyrå i Motala. Sedan tog hon steget över till åklagarkammaren i Linköping.

På andra sidan salen satt Ylva Orrenius som försvarade den 23-åriga kvinnan i målet. Ylva Orrenius har gjort en motsatt resa. Hon var under många år polischef i länet och avslutade som länspolismästare på 1990-talet. Efter detta trädde hon in i maken Hans Orrenius advokatbyrå och försvarar alltså busarna.

Är dessa sidbyten en fara för rättssäkerheten? Nej, knappast. Jag har bevakat rättegångar i 25 år och vet att jurister kan hålla isär sina yrkesroller.

Linköpings tingsrätt meddelar dom i målet den 15 april.

Genom Facebook och andra medier får jag kännedom om hipsters. De bor på Södermalm, har helskägg och keps och äter surdegsbröd. Jag har förstått att de är trendmässigt rätt just nu.

Funderar en stund och kommer fram till att motsvarigheten till hipsters på 60-talet var modsen. Lång lugg, grön arméjacka och ökenkängor var de yttre attributen. Ibland tog de en sväng till Köpenhamn för att möta våren. Det hände att de slogs med sina ideologiska motståndare raggare och sunar i Varamon. När de sög på sina jointar försäkrade de varandra på fullaste allvar att de inte skulle bli som sina föräldrar.

Men de flesta ställde in sig i ledet och blev radhusamorterare och altanbyggare.

Modsen är idag pensionsmässiga och funderar mer över pensionens storlek än hur man ska få tag i en juste joint. Och de har klarat kosthållningen utan surdeg.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

De okända miljardärerna på slätten

Bakom denna oansenliga fasad döljer sig ett av länets med välmående bolag. Cloetta, Biltema och Saab är välkända i Östergötland. Men kännedomen om Runsvengruppen i Skänninge som äger varuhuskedjan ÖoB är mindre. Trots att koncernen är en veritabel pengamaskin för sina ägare. ÖoB säljer livsmedel, husgeråd, verktyg, penslar och trädgårdsredskap för nästan fyra miljarder kr per år. Den butik som inom kort öppnas i Linköping blir den hundrade i ordningen. Runsvengruppen och Biltema har två saker gemensamt. De är inte börsnoterade och håller en låg profil gentemot massmedia. Biltema fyller 50 i år och jubileumsartikeln i Corren skrevs utan att Sten-Åke Lindholm uttalade sig överhuvudtaget. Även Runsvens ägare håller distansen till medierna. Delvis beroende på en 30 år gammal historia när polisen gjorde en gryningsräd mot bolagets huvudkontor och beslagtog bokföringshandlingar för att företaget var misstänkt för varusmuggling. Påslakan hade deklarerats som vindskydd

Läs mer

Mordet på Lagmansgatan

Det var i fönstret närmast dörren knivmannen tog sig in. S omliga händelser i vardagslunken för en tidningsreporter etsar sig fast i minnet. Som det mord som inträffade på Lagmansgatan i Mjölby för drygt 30 år sedan. Mordet ägde rum en ljummen torsdagskväll i september 1983 i ett hus granne med Vasaskolan. En medelålders kvinna och hennes manliga sällskap tittade på Sportnytt och fyllde i veckans V 65-kupong. Vardagsfriden bröts när en man klättrade in genom det halvöppna, lågt belägna fönstret beväpnad med en brödkniv. Kvinnan och mannen flydde ut på gården där kvinnan blev upphunnen och nerstucken med flera knivhugg. Hennes sällskap flydde åt ett annat håll och larmade polisen. Kvinnan förblödde av sina skador. Knivmannen och kvinnan hade tidigare haft en relation men kvinnan hade avbrutit förhållandet, okänt av vilket skäl. Det blev inget spaningsmord utan polisen grep mannen vid Svartån i centrala Mjölby ett par timmar senare. Han hade på sig något som verkade

Läs mer

Vifolkavallen förblir Vifolkavallen?

För två år sedan gjorde Mjölby AI en förfrågan hos Kultur- och fritidsnämnden om möjligheten satt sälja arenanamnet till en kommersiell sponsor. Nämnden var positiv till detta men ställde upp en rad villkor, bland annat att Vifolkavallsområdet inte fick försvinna som begrepp i stadsbilden. Enligt förvaltningschefen Ulf Johansson har inte MAI hört av sig sedan dess och han förmodar att ärendet runnit ut i sanden. Så är det inte riktigt om man ska tro MAI:s ordförande Sven Montelius. Han svarar så här på ett mejl: ”Vi är väldigt glada och tacksamma över att ha fått möjligheten till detta och vi har under arbetat för att få till detta. Vi har ännu inte lyckats men var nu i vår nära att knyta ihop säcken med en partner. Som du förstår så är det inte vilken partner som helst som kan ta sig an den nivå av partnerskap som vi tänker oss med att sälja arenanamnet, det handlar även mycket om timing och att arbeta in konceptet under en längre tid. Vi är fortsatt optimistiska och tror att vi kom

Läs mer

Med Jacob vid tangentbordet

Leta i den här bloggen