Fortsätt till huvudinnehåll

Seniorerna eftertraktade i bynn



 
Hästholmen får konkurrens av Öninge.
Byggboom råder i Ödeshög. Till de planerade 35 lägenheterna i Hästholmens silo kommer nyheten att Öninge camping upphör med sin verksamhet efter tio framgångsrika år och säljer marken till ett byggföretag i Västergötland som marknadsför 33 blivande marklägenheter under namnet Seniorvillan.

Ägaren till campingen, Jessica Svensson, har studerat branschens utveckling och kommit till slutsatsen att camparna ändrat beteende. Husvagnar blir allt färre och därmed långliggarna. Det blir fler husbilsägare och de är ett rörligare släkte. Jessica Svensson vill inte riskera att bli stående med en halvtom camping inom ett antal år och förbereder sig för en annan framtid.

Jessica Svensson har fattat ett modigt beslut. Hon har läst av tecknen i omvärlden och dragit sin slutsats. Hon tänker som en modern företagare vilken inser att förutsättningarna förändras snabbt. Man önskar att de mjölkbönder som nu kritiserar Arla kunde ha samma framförhållning.

Jag kollar på Seniorvillans hemsida. Det rör sig om marklägenheter med tre rum och kök med öppen planlösning. Hur stora de är kan jag inte upptäcka. Det rör sig övervägande om spegelvända parhus. Pris 2 650 000 kr.

Byggföretaget tar rygg på Ombergs GK i marknadsföringen och framhåller närheten till golfbanan ett par drivar norrut. Den av klubbledningen producerade reklamfilmen har en framträdande plats på hemsidan.

Visserligen är södra Vätternbygden en angenäm plats sommartid men frågan jag ställer är om Ödeshög sväljer ett nytillskott av 65 lägenheter. Det är en hög siffra med tanke på att det handlar om en liten kommun, allrahelst som byggarna konkurrerar om samma målgrupp av silverrävar. En åldersgrupp som helt plötslig blivit populär hos kommunfolk över hela landet. Jag undrar hur länge sedan det är man byggde bostäder i samma omfattning i bynn.

65 nya lägenheter torde innebära att två tredjedelar kommer utifrån vilket kanske skulle medföra att Ödeshög får underlag för mer än en livsmedelsaffär. Men det finns inga garantier för att projekten realiseras.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nepotism var ordet sa Bill

Nepotism var ordet sa Bill. Nepotism var ordet sa Bull. Ni känner alla igen Gösta Knutssons kommenterande katter i Pelle Svanlös. För nepotism är vad det handlar om när utbildningsförvaltningens chef Ingela Appelsved ger jobb och kontrakt åt sin 24-årige son. Hon tycks ha förväxlat sin roll som mor och förvaltningschef. När hon intervjuas i Corren och säger ”att då får han väl chansen då” låter det som detta vore ett beslut fattat efter familjeråd kring köksbordet där hemma. Men Ingela Appelsved är faktiskt chef för en förvaltning med en budget på 138 miljoner kronor (12,6 procent av kommunens totala budget) och då måste skattebetalarna förvänta sig bättre omdöme. Radio Östergötland intervjuade igår utbildningsnämndens ordförande Christina Knutsson © som kom till Appelsveds försvar. Det var inget övertygande sådant. Christina anser att handläggningen varit transparent och ordentlig. Transparent? Ja, det är knappast kommunen som åstadkommit denna transparens eftersom varken ...

Mera kulor i klubbkassan

P å söndag spelar Mjölby Hockey en viktig kvalmatch mot Kalmar på hemmaplan. Hallen har under sina 30 år haft flera olika namn men heter numera Toyota Material Handling Arena, döpt efter ortens största tillverkningsföretag När började små och stora idrottsföreningar sälja ut namnen på sina anläggningar? Någon som minns när Idrottsparkar och - vallar fick mer eller mindre svårbegripliga namn hämtade från skiftande branscher? Idrottsparken i Norrköping heter numera Östgötaporten men det är bara C Mores kommentatorer som säger så. 80 procent av surbullarna säger Parken eller Nya Parken. Den stora hockeyarenan har redan hunnit byta namn en gång och heter Saab Arena. Vi får se när det är dags för namnbyte igen. På sätt och vis är det två olika världar som möts. När Östgötaporten och IFK höll gemensam presskonferens för att presentera namnbytet fick fastighetsbolagets marknadschef bokstavera namnet för journalisterna. Toyota Material Handling Arena går att identif...

En gravsten i Vadstena

  I alla officiella handlingar stavas namnet Kroeger men på gravstenen stavas det Kreuger. En oansenlig gravsten på Vadstena kyrkogård. Märkt av tidens tand och utan utsmyckningar. Här vilar stoftet av en man vars livsöde måste vara ett av det förra seklets märkligaste. Vadstenabon Bengt-Arne Gustavsson har skrivit en intressant bok om mannen som tillbringade 57 av sitt 92 år långa liv på olika institutioner varav de sista 27 på Birgittas sjukhus. Johannes Kroeger var den siste i Sverige att dömas till döden för mord 1918. Sommaren 1972 träffade jag honom tillsammans med Ulf Holmertz för Östgöta-Bladets räkning. Det var ingen journalistisk bragd utan följden av att Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn gjorde ett mittuppslag på honom. Kroeger var 90 år gammal och yttrade inte ett ord. Hans specielle vårdare, Borrud tror jag hans namn var, berättade att de tillbringade dagarna mest med att spela schack. Mellan dem rådde ett grundmurat förtroende...